Synkat i körsången men inte lika bra i tidningen

En kör låter. Är allt rätt synkat mellan dirigent, noter och sång kan det svänga ordentligt och gå fram kristallklart.
Körsång heter branschens tidning.
Här är text och form inte helt bra synkat.

Att synka allt rätt är en förutsättning för en bra kör som vill lyckas och som skiljer den från en mindre bra.
Detta kommer fram på en sida Sångtips. Dirigenten är viktig. Denne måste agera rätt och kören följa instruktionerna. Vara noggrann vid frasernas början och slut. Sjunga lika länge på konsonantljud och landa på vokalerna, följa andningsplanen och förstå vad lagato respektive staccato innebär.
Det sistnämnda får kanske många googla på för att bli helt säkra.

Körsång engagerar, skriver ordföranden Eric Sjöström i ledaren (t h). Han pekar då på att medlemmarna i förbundet hjälpte till att samla in 75 miljoner kronor i Musikhjälpen som gick till utsatta barn i världen.
Engagemang är också sångglädje och kärlek till musiken, men också annat som hör till runtomkring: att koka kaffe eller sätta upp affischer i Ica-butiken och att bry sig om kamraterna i kören.

Att engagemanget finns syns på sidorna. Större delen innehåller rapporter från olika: festivalsommaren som hålls på Skeppsholmen i Stockholm väntas locka många (ovan), i Adolf Fredriks musikklasser ger musik och sång barnen bra studieresultat.
Ledare får stipendier, gatans röster gör sig hörda, kurser ordnas, körmusiken kommer att lyftas fram i tolv korta filmer.
Appar testas och det är lönande att samarbeta med Kulturen bildningsförbund genom olika stöd och att starta en studiecirkel, mera än att få pengar.
 
Ute i distrikten är det full verksamhet: Turandot kom till Jönköping, Västra Götaland sjöngs det för Barncancerfonden, Eric Ericssons kammarkör drar igång en workshop och i Åre samlas folk för sång- och naturupplevelser.
Det ges rabatt på resor och några går till Bad Gastein och Helsingborg och det är tid för att anmäla sig till musiklägret Side by Side by El Sistema i Göteborg.
Rapporterna är korta och många på de 24 sidorna.

Bara två egentliga reportage finns. Störst utrymme får Elsie Einarsdotter från Österlen i Skåne, som upptäcktes för gåvan gehör och musikalitet (ovan). På pianot i hemmet upptäckte hon glädjen att sjunga. Föräldrarna backade upp henne och hon fick blomma ut. I fyrtio år har hon nu varit med om många stora arrangemang.
Ett klassiskt och stramt redigerat uppslag på tre sidor.
Den andra artikeln är ett snyggt uppslag. Tonsättaren Fredrik Hedelin har gjort en doktorsavhandling efter sitt eget sökande i musikens värld. Han tog filosofer till sin hjälp och genom att ordna upp tonerna på ett särskilt sätt så fick de nytt liv. En något djupsinnig avhandling och artikel.
Utgjort på svart bakgrund med röda inslag är det fint för ögat, men den vita texten i det svarta kan en del ha svårt att fånga.

Tidningen egen miss i synkandet är främst rubrikerna. Tidningen heter Körsång och jag hittar ”kör” och ”körsång” i elva rubriker, bland dem två på omslaget. Det är för mycket. Läsarna måste fatta vad det handlar om och andra ord användas.
Typsnittet i texten kan uppfattas som blekt och skulle må bra av en grad högre. Särskilt gäller det min käpphäst, typsnittet seriffer. Här är den fullt läsbar och i korta notiser, men liten och blek text kan få många läsare att hoppa över den.