Friskt uteliv med lite svårläst

Ute – vem vill inte vara det när vårsolen börjar värma.

UTE 

MAGASINET möter våren i ny fräsch form.

Premiärnumret handlar dock mest om den vinter som nu rasar ut.
Kyla, snö, skidor, termos, isklättring, vinterpaddling och spring hela vintern, är signalord på omslaget.

Uppdaterat i ny form ger magasinet ett fräscht och piggt intryck av vinter och friluftsliv, både på omslag och insidor.

Sex hela sexhörningar – och två halva - med inlagda rubriker ger en viss profil. Sexhörningarna återkommer också på insidorna.
Även i vinjetten skymtar en variant av månghörning med en pil inåt omslaget.

Ny chefredaktör är Marie Kjellnäs och hon undrar vad läsarna ska tycka om den nya loggan och formspråket.
Jämfört med den gamla loggan lyser den nya upp, röd och klar och med UTE som tydlig signal.
Även insidorna ger ett ljust och fint intryck som stimulerar till läsning och i förlängningen aktiviteter.
Jag har dock en del synpunkter på typsnittet i texterna.

Huvudtexterna i reportagen är väl ok, men graden kunde varit lite större. Det hade också balanserat de kraftiga rubrikerna. Nu ser texten i blocken lite ynkliga ut även om de är fullt läsbara.
Mest stör jag mig typsnittet Sans seriffer – mitt vanliga hatobjekt.
Seriffer används genomgående i de många korta blocken, så ofta att det ger ett dominerande intryck.

Omöjligt att läsa i det röda

Redan på de första sidorna blir det tvärstopp i läsningen. Sidorna kantas av en kraftig röd färg och där har det lagts in text. Helt omöjligt att läsa! Med stark koncentration kan jag se vad det står.

Så fortsätter det längre fram. En del texter läggs i grå platta, andra i bilder. I några fall försvinner texten helt i färgen.
Typsnittet har kanske rätt storlek, men är tunt och blekt. Det blir bara jobbigt att läsa. Mer svärta behövs.

Text försvinner i det blå.

Jag förstår inte hur redaktioner tänker när de så genomgående kör med detta typsnitt. Ser de bara på skärmen där texten är förstorad? Läser de inte den tryckta tidningen på papper?

I normal belysning av lampa tröttnar mina ögon fort.
Lite synd, för annars ger Utemagasinet ett pigg intryck.
Fint vitt papper och limmad rygg – två grundpunkter för ett magasin med klass.

Här är rubriken svårläst.

Rubrikstilen är en smal, lite klämd typ. Den fanns för en hel del år sen i vissa trendmagasin, men känns lika fin i dag.

Mest används versaler, både i stora och mindre rubriker. En del anser det svårläst med versaler, men jag ser inga problem här.
Gnistrande fina vinterbilder ger ett starkt intryck, snövitt med färgstarka inslag.
Friskusar klättrar på isberg, åker skidor, paddlar kanot bland isflak, springer i snö, åker skridskor på blankis.
Entusiastiska texter.
Allt ser härligt och friskt ut om man gillar vinterliv.

Utemagasinet stimulerar till uteliv. Kan de fånga vår- och sommarlivet lika fint som vinter så har de lyckats bra.

Däremot ska de ta en titt på texterna och typsnitten. Här behövs lite mera kraft.

Amelia Adamo försvinner från omslaget. "Jag har haft ett fantastiskt yrkesliv"

 
Varje vecka på omslaget av M magasin, slät och fin i huden. Men nu trappar Amelia Adamo ner. Men leva ska hon göra som om hon är 50. Tanten är död och åldrandet skrämmer henne inte.

Försvinner du helt från M:s omslag eller blir du kvar i litet format infällt i logon?

Amelia och Åsa Lundegård

- Hur länge jag ligger i loggan får chefredaktör Åsa Lundegård bestämma. I alla fall i ett antal nummer så vilsna läsare hittar rätt. 

*Amelia i tidningen är slät och fin i huden utan rynkor. Skulle en bild som inte är photoshoppad sälja tidningen sämre?

- Omslagen är fotoshoppade för att öka glamourfaktorn och vi tror då följaktligen att en alltför realistisk och vardaglig bild inte blir  lika smaskig, men om man tittar så finns ganska många rynkor kvar. Inne i tidningen däremot där jag flitigt förekommer är inget fotoshoppat.

*Kan du visa dig på stan utan att bli igenkänd?

Första numret av M magasin

- Det är trevlig att bli igenkänd för en produkt som M. Och de flesta som stoppar mig har bara snälla saker att säga och då vill man gärna bli igenkänd. Men det är väldigt många som inte har en aning om vem jag är.

*Om du fick ”börja om” - yrkesmässigt - vad skulle du då jobba med?
- Jag skulle nog göra just det jag gjort. Jag har haft ett fantastiskt yrkesliv med så mycket bekräftelse.

"Tanten är i dag
utrotningshotad!

*Dagens ”nya” 50+-kvinnor är födda på 60-talet. Vad skiljer dem åt från ”gamla” 50+-kvinnor födda på 40-talet?

- Den stora vattendelaren går kvinnor födda efter kriget. Rekordgenerationen, som den också kallas för, är de som vi i M magasin kallar mappiesar, mogen attraktiv pionjär person. Det är hon som inte har samma livsstil som kvinnor födda före 1945. Den så kallade tanten är idag utrotningshotad, du hittar henne  oftast på  landet. Men mappien är urban, yrkesarbetande oftast heltid och är mycket förändringsbenägen vilket inte tidigare generation kvinnor var. De följde ett mönster hur en äldre kvinna ska leva och se ut. I dag ser många 70-åringar ut som jag. 70 är nya 50. Vår generation är den mest utbildade och den "rikaste" någonsin. Vi är också dem som reser mest. 

 

*Du och M:s första läsare är nu 70+ - vad väntar kvinnor i den nivån?

Amelia i liten bild under M

- Jag tror att vi förväntar oss stretch. Alltså leva ungefär som vi gjorde före 70, men är mycket mer utsatta för sjukdom som kan stå i vägen för våra ambitioner.

*Skulle kunna tänka dig en tidning vänd till män 50+? Vad skulle den innehålla?

- Många män har frågat mig varför de inte har en tidning. Men det beror på att män aldrig köpt livsstilsorienterade tidningar. De väljer i förta hand facktidningar.

*Vad skiljer kvinnor och män åt när det gäller att läsa tidningar?

- Kvinnor läser också facktidningar; mat, trädgård, mode men också livsstil, dvs generella tidskrifter om livet själv, om relationer och vardag. Det gör inte män.

"Äldreboende är bättre
när jag hamnar där"

*Nästa nivå längre fram är ålderdomen och äldreboende. Oroar du dig för det?

- Äldrevården som den ser ut i dag är inget att längta till, men det finns fina undantag och jag tror att innan jag hamnar där så har mycket ändrats. Till det bättre.

*Du bör kunna köpa vad du vill, även din äldrevård. Känns det tryggt?

- Det är alltid tryggt att ha fuckoffmoney oavsett vad de används till.

"Italienska män
är mer lekfulla"

*Till sist: vad skiljer italienska män från svenska män?

- Nu blir det grova generaliseringar. Italienarna är mer lekfulla livet igenom och mer intresserad av relationer och är större livsnjutare än svenskar. De är fåfänga och tycker det är viktigt hur man ser ut. De är också mycket mer lättsamma och sällan melankoliska (det gäller kvinnor också).

Svenska män är trygga, jämställda, pålitliga, blyga och klär sig mycket sämre.  Det är bättre ha en svensk i handen när åskan går och när man inte hittar i skogen.

Nya Tåg följer gamla spåret

Nya numret

Tåg. Tre bokstäver. Enkelt.

Lika enkelt som namn på en tidning.

Tåg heter Svenska järnvägs-
klubbens medlemstidning.

Den följer pålitligt spåret även när den förnyar sig.

2017 inleddes med ny form på tidningen, ändå helt lik den gamla.

Gamla numret

Omslaget i sista numret 2016 och första 2017 visar bilden av ett tåg som kommer på spåret i vintermiljö. Jag får titta noggrant efter vilket nummer och årgång det är.

Men nyheten finns även om den inte syns så mycket.

Här handlar det om några millimeter. 16 mm mindre på höjden och 6 mm mer på bredden. Så lite har formatet ändrats.

Men nya Tåg passar i tidskriftssamlare och fungerar att binda in.

Det sista är nog viktigt för det är entusiaster som får tidningen och nog vill spara den.

”Sanningens minut”, kallar chefredaktören Lotta Isacsson (ovan) förändringen när hon presenterar första numret.

I 50 år har tidningen kommit ut och en annan sanning är att det dröjde lika länge innan det kom in en kvinna i redaktionen.

För här handlar det om männen och grabbarnas värld, något som Lotta inte var rädd för.

- Jag upptäckte jag att Tåg sökte en ny chefredaktör och bestämde mig omedelbart för att söka eftersom detta är en ämne jag väldigt gärna ville fördjupa mig i.

- Jag har mest arbetat med tidningar inom ganska mansdominerade branscher under alla mina år som journalist. Min syn på tidningen Tåg påverkas nog inte av att jag är kvinna utan mer av att jag kommer lite "utifrån".

Några djärva grepp har Lotta inte tagit.

På insidorna syns direkt en förändring. Texten är mycket lättare att läsa. Den förra var minst sagt svår: liten grad, raderna tätt ihop. I en tågkupé hade den aldrig gått att läsa och även i lugnare miljö var det ansträngande. Läsarna klagade också och redaktionen lyssnade.

Tidningen kommer inte heller längre inplastad till medlemmarna. Miljö och ekonomi gör att den får sändas öppet.

En tredje nyhet är att sidorna är limmade i ryggen och inte häftade i mitten som förut.

Sen räcker det med förnyelser.

- Vi vill skynda långsamt, bland annat med omslaget, eftersom igenkänningen är högt prioriterad. Det kommer mera med andra ord, men det kommer att ske stegvis, säger Lotta.

Formen är sig lik. Stramt, korta nyheter, texter i två spalter, Rubriker i liten grad och orden hetsar sällan upp: ”Uppgång och fall. Förbigångsspåren i Stenkulla klara. Så ska infrastrukturen utvecklas. Samarbete kring flistransporten. T 17 – nyheter och förändringar”.

Allt är nyhetsinriktat och de flesta artiklarna skrivna av Ulf Nyström.

Alla sidor är likadant uppbyggda. Inget reportage eller layout som bryter av. Ett större reportage är om Pressbyrån, tågbuden och kioskerna.

Ordföranden i Svenska Järnvägsklubben, Bengt Schelin, tycker att kvalitetsmässigt har bilderna utvecklats enormt under de senaste årtiondena.

Nåja, bilderna imponerar inte direkt. Det är tåg, tåg, tåg på varenda en. I en allmän bild från en vänthall finns sex människor med.

På slutet kommer reportaget ”Ulf bygger en modelljärnväg, del 2” (ovan). Ulf själv finns inte med på någon bild, men han heter Beskow.

Bilderna kan dock imponera. Det är svårt att se om det är modelljärnvägar eller verkliga miljöerna. Allt är skickligt och naturtroget uppbyggt.

Lotta Isacsson har lite att ta tag i när hon försiktigt utvecklar tidningen. Något mer allmänt reportage med avbrytande layout skulle ge ett lyft. Nyhetssidorna bör få ny form och bilderna skulle må bra av lite större variation.
Tåg kan få en mycket vassare form utan att läsarna tycker den har spårat ur.,

För med pappret och den limmade ryggen känns tidningen bra.

- Jag vill främst skapa kontakt med alla de duktiga skribenter och fotografer som jobbar med Tåg. Vi är bara två stycken på redaktionen, men trots stora avstånd till många av medarbetarna är det möjligt att skapa vi-känsla. Att göra tidning är, och ska vara, ett lagarbete.

Hur är ditt eget intresse och upplevelser av tåg?

- Tåg har alltid fascinerat mig och varit mitt främsta val som resesätt. Inga andra färdmedel erbjuder så spännande möten och så stor frihet under resans gång. Sedan är jag lite extra förtjust i nattåg - aldrig sover jag så gott.

 

De inbitna entusiasterna får sin dos av nyheter i tågvärlden. Växer intresset till mer än att läsa, kan Månadens erbjudande vara frestande: Loket Z 70732 med Åkerströms radiostyrning är till salu (ovan, nederst). I gott skick och i trafik fram till sista oktober i fjor.

Kanske ett fynd för en läsare, som helst bör ha tillgång till lite spår.

Finansbranschen möter våren med ljus och luft

Dags för nystart.

Vi går mot ljusare tider.

Många ser det så under vårvintern.

Bransch-

magasinet Finansliv rivstartar direkt i veckan.

Ny form och nytt innehåll.

”Ny form, skarpare innehåll” säger redaktionen i en ruta.

Chefredaktören Agnetha Jönsson förklarar i en decimeterlång spalt vad en del förändringar går ut på.

Redan här kan jag vara lite petig med att peka att det borde varit lite skarpare. En så lång text utan några utgångar är onödigt tung. Att börja på ny rad hade varit lämpligt på tre ställen när nya medarbetare presenterades.

Men annars verkar strukturen klar med indelning i olika block:

Finansliv, Aktuellt, Krönika, I fokus, Reportage, Kollegan och På jobbet.

Redaktionen är kvinnlig, och innehållet får i det här numret en lite kvinnlig tousch.

Bland nyheterna lyfter Agnetha Jönsson fram tre nya krönikörer, alla män, som med sina analyser ska ge tyngd åt tidningen.

Kvinnor dominerar dock i de dominerande artiklarna:

Omslaget med Ann Grevelius, som hoppade av bankvärlden för en ny start som rådgivare och riskkapitalist, inleder med fyra sidor.

Ett tungt reportage är från Botswana på sju sidor (ovan). Landet håller på att digitaliseras och gör finanslivet lättare. Kvinnor dominerar i både text och bild.

Män får nöja sig med lite mer diskret placering. En krönikör i början och två olika fackordföranden på slutet.

Tydligaste mannen kommer dock redan i början när en chefsekonom, i bilden rakryggad och korrekt i slips och kostym, reder ut vad Trumps politik kan påverka finanslivet i Sverige (ovan).

I blocket På jobbet lyfts också två kvinnor fram. Och kvinnor får också i en större redogörelser veta att deras löner släpar efter jämfört med män (nedan).

I finanslivet är det mycket siffror att gå igenom. I tidningen blir väldigt mycket text, på några ställen i mesta laget, tycker jag. Åtta sidor, varav fem med text, om vad bitcoin kan betyda för transaktioner, kräver lite koncentration för att gå igenom.

Annars är texterna kortare, lätta att läsa och med bra balans med ljus och luft mellan blocken.

En del små notiser som lagts i plattor med svag färgton, kunde varit lite tydligare. Främst ska man undvika att lägga vit text i gul eller rosa platta. Där försvinner det.

Grafiskt känner jag igen en del signaler från förut, som vissa rubrikstilar och vinjetter. Allt kan inte sopas bort i en förnyelse.

Till flera artiklar används illustrationer, en profil som även fanns förut.

Som avrundning på slutet kommer en artikel om konsten att mingla framgångsrikt.

Den vanligaste frågan mingelexperter får, är hur man avslutar ett samtal och går vidare.

Den absoluta favoriten här den här:

”Jätteroligt att träffas, men nu minglar vi vidare. Det är ju därför vi är här.”

Det får bli avslutning här också.

Det var roligt att gå igenom Finansliv, men nu går jag vidare till nya tidningar. Det är därför jag gör det här.