Tidningen Vi kanske kan hjälpa Coop till ett lyft

Det går trögt för kooperationen, men deras tidningar går bra!
Tidningen Vi utopar hurra! på förstasidan efter att antalet läsare ökat.
Vi läser, som jag tog upp förra veckan, ökar också.

Lite märkliga kontraster när det går tungt för Coop och deras affärer. Jag jämför det lite med att det känns roligare att handla i Ica än hos Coop.
Tidningarna kanske kan hjälpa Coop att få ett lyft.
Bra tidningar fångar alltid läsare och här är två föregångare.
Både har gjort ett lyft efter lite omgörningar.

Lättsam öppning

Vi har jag skrivit om förut efter omgörningen. Den känns lika bra nu - eller bättre! En liten brist, som jag påpekade, har de ändrat, men jag tror de kom på det själva.

Jag skulle vilja kalla Vi för tidlöst klassiskt elegant, utan att vara för exklusiv.

Få tidningar är så lättlästa. Texten har ett fint typsnitt och bra storlek, utan att bli klumpig. Även mitt vanliga gnällämne - typsnittet Sanserifer - har de lyckats bra med.
Pappret har en fin vithet och är lite matt.
Layouten är stram och det känns luftigt. Utmärkta bilder balanserar och texterna är ofta korta.
Limmad rygg gör att Vi känns som lite finare.

Mycket bilder om Ingerd Råman

Bladningen är lätt och ledig. Ljusa plocksidor inleder och då kan läsaren klara åtta sidor som följer om formgivaren i glas, Ingegerd Råman.
Årskrönikor brukar vara tråkiga, men här finns en annorlunda variant med bilder och korta texter.

Darin som kultur.

Kultur är ofta en signal om att det kan vara tungt, men inte i Vi. 25 sidor mitt i tidningen går lätt att smälta när mixen är tonårsidolen Darin, Hitchcock, Generationsteatern och flera sidor om böcker.
Sen avslutar det med reportage och starka bilder.

Färgstarkt om rödhåriga.

Här blev det mycket positivt. Vi har ett grundstuk på hur en tidning kan göras i en lätt form. Många upptäcker ändå inte tidningen av olika skäl.
Vad som kan hämma upplagan och en större kommersiell framgång är också namnet och logotypen Vi. Det kan ge lite för mycket signaler om kooperationen och präktighet. Tidningen finns inte heller överallt, utan oftast hos Coop.

Att byta logo och kanske namn är ett vågspel. Några tidningar har lyckats.
I kommande inlägg ska jag titta på en som återgår till en gammal logo och en annan som tar till knepet att kalla sig ”Nya”.

Vi läser hittar sina läsare

En stark målgrupp som läser.
Lite spännande mindre format.
Då är det ingen kris för en tidning.
Vi läser har hittat sin nisch.
En ökning med 41 procent till       55 000 läsare är starkt!

Jag har sagt det förut: lite mindre storlek - A 4 som klippts lite på höjd och bredd - är ett knep för en tidning som vill sticka ut.

Vi läser är en avknoppning från huvudtidningen Vi och hade förut samma logo. Vi har alltid haft hög klass på text och bilder, men lite av stämpeln präktig och tråkig. Den har inte riktigt nått framgångar i upplagan. 
När vi-logon togs bort och det blev Vi läser ökade intresset starkt.

Största läsargruppen är troligen är kvinnor. De läser böcker och blir nyfikna på mera om och kring författarna.
Här får de allt i en omväxlande blandning på ett lätt och ledigt sätt. Som det här:

Bodil Malmsten inledde första numret 2008 och hon finns även i senaste (nya kommer i slutet av jan). Trots 40 års skrivande har hon inte kommit över ”helvetesperioden” som alla författare har i sitt skrivande.
*Ensamseglaren ger sig inte ut på havet utan att ha ett välfyllt skeppsbibliotek.

Biblioteksgrepp: bokcirkel för hemlösa.

Thekla Knös

Bibliotek har blivit samlingsplatser och ibland värmestugor. Stök och oväsen som följd. I Norrköping löste man det genom att ordna bokcirklar för missbrukare. Efter lite misstänksamhet i början blev det lyckat.

Hur många känner till Thekla Knös - en salongsvärdinna på 1800-talet? 
För författare och andra med fria tankar betydde hon mycket. I Theklas salong erbjöds de en frizon för samtal och umgänge.
*En kul tittgrej är klassiska svenska reklamaffischer.
*Sveriges bästa bokhandel hittar tidningen på Bjärehalvön - och en liten bokhandel på 50 kvm som fått världsrykte - i Jerusalem.
*En årskavalkad över bokvärlden  är fem sidor med små notiser. Kompakt men ända lättsmält

Hela bokåret från A till Ö

Vi läser presenterar allt i en bra mix och tempo.
Grafiskt har jag inga klagomål. Inte heller min vanliga kritik, att typsnittet Sans seriffer är svårt. Fullt läsbart här.
Pappret är blankt och det kan spegla sig ibland.
Bara en sida ser jag som svårläst - en vit text ligger i en brun bild.
Med 83 andra matiga sidor är det något man kan blunda för.

Medieåret 2013: Björn Björnskär - bloggare

Papperstidningar får det tufft - men allt är inte allt nattsvart. Samarbeten och lite nya grepp väntar.
Tidningsledare har sagt sitt i en serie inlägg.
Och är är min analys.    
- - - - - - -  

"Lösning för tidningar: mindre format och en udda nisch"

*Vilka tidningar tror du kommer att läggas ner/slås samman under året?

Spåman

- I tidningshyllorna finns för många inom hus, hem, inredning och motor.
Satt jag på ett förlag med någon sådan tidning skulle jag gå ner i storlek - format som Filter, Språktidningen, Bruno - om alternativet är nedläggning/
sammanslagning.
Spännande och avbrytande format. Bilder och text går att presentera attraktivt. Den som blir först kan lyckas.

* Hur går det för Expressen/Aftonbladet?

- Ingen kvällstidning vågar längre visa upplagesiffror ”av konkurrensskäl”. För dåliga siffror.
- Expressen har i höst gjort en satsning på nyheter och en slagkraftig presentation. Men den kommer för sent! Det skulle skett för drygt 15 år sedan när Aftonbladet totalt körde över Expressen.
- Expressen har tagit bort profilen i de lokala editionerna GT och Kvällsposten. I dag är den en tidning, inte tre.
- AB och Expressen får se över distributionen om det är vettigt att köra ut tidningen till varje avkrok i landet. Viktiga läsare i marginalen förstås, men till vilken kostnad?

*Hur klarar sig de klassiska familjetidningarna?
- Tanttidningarna klarar sig bäst! Varma, jordnära och mänskliga. De är också outslitliga i alla väntrum som finns. Yngre läsare tillkommer. Nätet påverkar dem mindre. 
- Jag trodde att Amelias tidningar skulle knäcka dem för flera år sen.  Nu kan det i stället vara så att någon av Amelias tidningar får problem.

*Hur tror du Sydsvenskan/Dagens Nyheter kommer att samarbeta?
- Sydsvenskan och Dagens Nyheter kommer att samordnas kraftigt - hur mycket tidnings-
ledningarna än försöker lägga ut dimridåer! Tidningarna ska byta artiklar. Större delen är redan gemensam: inrikes, utrikes, ekonomi, radio-tv, mat, bilar och stora delar av nöje och kultur. Finns ingen anledning att göra det på två olika sätt. Det blir ett och samma i båda tidningarna. Annonsmarknaderna är lite annorlunda. Mer blockredigering så det kan flyttas enkelt.
Kvar blir mindre lokala editioner Malmö/Sthlm som görs på respektive ort.

*Ser du någon nisch/ny tidning som har en god chans att etablera sig?
- Kundtidningar kommer att växa starkt! Annars tror jag inte det finns någon ny nisch. Det ska då vara entusiasttidningar med mindre upplaga. Dessa kan enkelt göras på en dator. Text och bilder hämtas från olika håll. Behövs ingen egen dyr redaktion. Men även här påverkar nätet och kundtidningar.
- En bok om ved blev storsäljare i julhandeln. Där ser man. Hitta bara en udda nisch och det går att också göra en oneshot-tidning.

*Detta var sista inlägget om medieåret. Tidigare: Olle Lidbom, Thomas Mattsson, Patrik Hadenius,  Helena Giertta, Pelle Andersson.
PÅ MÅNDAG: En tidning som lyckats! 

Medieåret 2013: Pelle Andersson, A4

Pelle Andersson är styrelseordförande i A4 som arbetar med design och utveckling av dagstidningar och magasin. Pelle var med och startade gratistidningen Metro.
- - - - - - - 

"Skola, vård och omsorg är nischer för nya tidningar "

*Vilka tidningar tror du kommer att läggas ner/slås samman under året? 

- Veckans Affärer, ett par tidningar inom motorsegmentet, någon heminrednings-

tidning, en mattidning läggs ner. Dagspressen överlever, med ett nödrop. Ett par fackliga tidningar går ihop. Men det blir fler nya titlar än tidningar som försvinner. Kundtidningarna blir mer professionella och säljs i ökad utsträckning, i kombination med direktadresserad distribution.

*Hur klarar sig de klassiska familjetidningarna? 

- Hyfsat, tror jag. Årsfacit slutar på svagt minus för segmentet, men ett par framgångsrika one-shots väger upp upplageförlusterna för förlagen.

*Vad kan papperstidningar göra för att behålla läsarna?

- Nätet är fantastiskt och överlägset pappret på flera sätt – men det motsatta är också sant! När redaktörerna väl börjar tänka på det sättet (och det finns redan hopp) så satsar tidningarna på lustfylld läsning, tilliten till den goda texten kommer åter, analys och eftertanke tillåts ta plats och "metrofieringen" som trend förpassas dit den hör hemma – till Metro. Dagspress som vågar vara lokal, magasin som förstår att smal och nischad inte är skällsord utan livsnödvändighet, organisationstidningar som förstår att bli oumbärliga för sina ägare och läsare... det finns framgångar att skörda, och åkrarna ligger nyplöjda och väntar på att idéerna ska gro. Och med ökad kvalitet finns också goda skäl att ta mer betalt.

*Se två år framåt - var står din verksamhet då? 

- AWXT4 omsätter 50 miljoner, vi producerar ett antal magasin på uppdrag, gör webb, designprogram – och kundtidningar! Kanske finns företagsgruppen som en del i ett större sammanhang, i ett förlag.

* Hur går det för Expressen/Aftonbladet?

- Bakåt. 

* Hur tror du samarbetet mellan Dagens Nyheter och Sydsvenskan kommer att bli?

- Money talks, i detta fall genom Gunilla Herlitz.

*Ser du någon nisch/ny tidning som har en god chans att etablera sig? 

- Förutom de som vi är direkt engagerade i, förstås, så tror jag på nischer som skola, vård och omsorg. Det är områden som kommer att dominera valrörelsen, eftersom det är dessa frågor som ligger närmast hjärtat för alla oss som har barn, föräldrar och ibland måste gå till vårdcentralen (här skulle jag kunna göra en längre utvikning om min privatiserade vårdcentral, men avstår av omsorg till läsekretsen). Det är livsviktiga områden, som är alldeles för avgörande för att lämnas till politiker, eller "marknaden". Dagens Samhälle är bra, men det finns plats för fler i detta segment. Det gamla begreppet OPAL kanske också borde dammas av, "Older People Avtive Lifestyle" alltså, äldre som är friska och ganska välbeställda, och väl hemmastadda på såväl nätet som i tidningshyllorna... kanske finns det utrymme för en OPAL-tidning bredvid Veteranen och de andra?

*Vilka råd har du till unga nyutbildade journalister?

- Ha en plan B. Rörmokare, elektriker, servitör, vårdyrkena – en extra utbildning och du kan både bli expertskribent och ha ett säkert jobb när det krisar :-)

PÅ ONSDAG:  Jag själv spår... sen är det slut!

Medieåret 2013: Lars Yngve - Nya Upplagan

Lars Yngve är tidningsarbetaren i Ystad som går sin egen väg med den kulturinriktade gratistidningen Nya Upplagan. 
- - - - - - - - - 

"Tidningar utan själ och hjärtat på rätta stället blir inte långlivade"

*Vilka tidningar tror du kommer att läggas ner/slås

Lars Yngve

samman under året? 
- Jag är nog inte riktigt rätt man att besvara en dylik fråga eftersom jag själv driver en tidning som egentligen inte ska kunna existera! Men spontant kan jag känna att tidningar utan själ och hjärtat på rätta stället sällan blir långlivade. Vad jag menar med det är den typen av tidningar är alltså de som spekuleras fram av ointresserade människor: konsulter, coacher, mediakännare och den typen av löst folk, som i många fall fått en "position" tack vare det kända bananskalet…

*Hur klarar sig de klassiska familjetidningarna?

- Det är tidningar som jag inte har någon koll på alls. Men, de äldre människorna blir modernare och om de klarar av att förnya sig utan att frångå sin familjära stil så tror jag de kommer att klara sig på trogna prenumeranter. 

*Se två år framåt - var står din tidning då?

Lars och Maria Yngve jobbar ihop.

- Om två år kommer troligtvis Nya Upplagan även ut i Göte-
borg. 
- Vi går vår egen väg och är inte påverkbara av vare sig trender eller diverse läsarundersökningar. Vi har en oerhört  stark tidning med bra skribenter och är dessutom oberoende. Detta har folk bra koll på numera och vi får massor av feedback från läsare som tycker det är befriande med en tidning som inte startats för att blidka annonsörerna. En oberoende tidning för oberoende folk med integritet.

*Ser du någon nisch/ny tidning som har en god chans att etablera sig?

- Har absolut ingen aning, det är bättre att du frågar lallarna med fina titlar på engelska… Alla tycks numera, hur obetydliga de än må vara, ha långa fina krångliga titlar på engelska. Själv kallar jag mig rätt och slätt enbart för tidningsarbetare. Men jag får en hel del uträttat trots denna blygsamma titel :-)

*Vilka råd har du till unga nyutbildade journalister?

- Att tänka självständigt. Att inte enbart alltid bara göra som man blir tillsagd. Men det gäller generellt alla, oavsett vad man sysslar med!

*Vad anser du om presstöd?

Decembernumret

- Som alla i kulturvärlden vet om så får vi inget presstöd. I år har jag inte ens skickat in någon ansökan. Jag vet deras kvalifikationer som sitter där och det är inga personer som jag kan respektera för sitt kulturarbete. Så länge regelverket är som det är och det sitter människor som inte presterat någonting speciellt men som likafullt får betalt för att bedöma vad andra presterat, kan det inte bli annat än kalkon. Det gör ingen nytta att reta sig på dessa personer eller instansen, de sitter tryggt på sina feta rövar, och jag har passerat det stadiet. 
- Men ingen kommer att komma ihåg dessa personer för sin stora kunskap eller kreativitet, det är det positiva jag brukar erinra mig när jag tycker det är för jävligt som det går till.

PÅ MÅNDAG: Pelle Andersson, A4.
Tidigare: Olle Lidbom, Vassa Eggen, Thomas Mattsson, Expressen, Patrik Hadenius, Språktidningen, Helena Giertta, Journalisten. 

Medieåret 2013: Helena Giertta - Journalisten

Helena Giertta är chefredaktör för facktidningen Journalisten.

- - - - - - - - - -

"Nedskärningar leder till sämre journalistik"

*Vad ser du som mest positivt för din tidning/
verksamhet?
 - Att vi är uppskattade av våra läsare.

*Och vad ser du som mest oroande för tidningar?
- Att intäkterna fortsätter vara svaga och att de tappar rejält i annonsintäkter på print. Att medieföretagen tvingas skära ner för att ge ägarna allt större vinster. Nedskärningarna på redaktionerna leder till sämre journalistisk kvalitet och gör det ännu svårare att hitta intäkter.

*Vilka tidningar får det svårt under året?

- Pratar vi svårt ekonomiskt så är det i mångt och mycket en ägarfråga. Om man sänker vinstkraven och låter företagen hitta sina nya plattformar och intäktsmöjligheter  utan att samtidigt behöva leverera övervinster så kommer de flesta nog att klara sig.

- Vissa tidningar har det redan ekonomiskt svårt och kommer att fortsätta ha det svårt under 2013. Till exempel de gamla A-presstidningarna Östran och Dala-Demokraten. 

Svenska Dagbladets nedskärning och samtida satsning kan gå åt båda hållen. 

- Sydsvenskan har ekonomiska problem, den kan köpas upp eller bantas, men samarbetet med DN kan rädda den.

Mycket är förstås också beroende av konjunkturen, om den stärks så gynnas förstås branschen.

- Publicistisken är förknippad med ekonomin. Men det görs trots svårigheterna i branschen positiva försök inte minst med ökad läsarmedverkan och interaktivitet.

*Vilken är bästa nyhet du förväntar dig?

- Om detta är en fråga där jag kan drömma: Konjunkturen vänder och alla läsare/tittare/lyssnare blir plötsligt benägna att betala för kvalitativ journalistik oavsett plattform.

Mer realistiskt: De försök som görs med mjuka betalväggar på nätet och gemensamma prenumerationer för digitalt och papper börjar ge effekt och krisen för branschen bromsas upp.

PÅ FREDAG: Lars Yngve, Nya upplagan.
Tidigare: Olle Lidbom, Vassa Eggen, Thomas Mattsson, Expressen, Patrik Hadenius, Språktidningen. 

Medieåret 2013: Patrik Hadenius - Språktidningen

Patrik Hadenius är skapare och chefredaktör för Språktidningen och systertidningen Språken.
- - - - - - - - - - -  

 "MINDRE BLÄDDER OCH MERA LÄSTIDNINGAR"

* Vilka tidningar tror du kommer att läggas ner/slås samman under året? 

- Trenden just nu verkar vara att bläddertidningarna går ner, medan lästidningarna (som Fokus, Vi och Forskning & Framsteg) går uppåt.

* Hur klarar sig de klassiska familjetidningarna?

- De klassar jag mer som bläddertidningar och jag antar därför att de får svårare. Konkurrensen från nätbaserat läsande och klickande är tuffare för dem än för mer specialiserade tidningar.

* Ser du någon lösning på att kunna ta betalt på nätet?

- Nej, men jag tror att många olika system kan utvecklas. Precis som man kan köpa eller få tryckta tidningar på många sätt, antar jag att digitala texter kan säljas eller delas ut på olika sätt.

* Se två år framåt - var står din tidning då?

- Vi har ökat i utgivning och upplaga i år. Nästa år, 2013, ska vi inte i första hand öka, utan satsa på att samarbeta och befästa ökningen. Sedan hoppas jag att vi står starka och kan expandera igen 2014.

* Ser du någon nisch/ny tidning som har en god chans att etablera sig?
- Barntidningar tror jag på. Det är dessutom en god investering eftersom det etablerar läsning hos en ny generation.

* Vilka råd har du till unga nyutbildade journalister?

- Kombinera god journalistik med specialisering och berättande. Det kommer att vara efterfrågat också framöver.

PÅ ONSDAG: Helena Giertta, Journalisten.
Tidigare: Thomas Mattsson, Expressen, Olle Lidbom, Vassa Eggen 

Medieåret 2013: Thomas Mattsson, Expressen

Thomas Mattsson, chefredaktör på Expressen, alltid med i debatten om papperstidningar och engagerad i sociala medier.
- - - - - - - - - - -

"Expressen är positiv till alla samarbeten som gynnar oss"

Thomas Mattsson

* Kommer Expressen att gå förbi Aftonbladet i upplaga under året?

– Det tror jag att vi redan gjort, vi har i alla fall varit om flera månader. Vi har inte helårssiffror än, men vilken tidning som är störst varierar lite från vecka till vecka och man kan i alla fall konstatera att kvällstidningarna idag är ungefär lika stora. Om man som mediehus har ambitionen att ha en stor publik i alla kanaler är också tidningens upplaga och räckvidd viktig, och därför har vi fokus också på den tryckta editionen samtidigt som vi gläds åt framgångarna med exempelvis tv-innehållet och mobilsajten.

* Har du någon lösning på att kunna ta betalt på nätet?

– 2013 kommer vi nog att se alla modeller i tidnings-Sverige: sajter som stängs helt som The Times, sajter som stängs delvis som New York Times, sajter som tar betalt för enstaka artiklar som Aftonbladet. Det finns inte en lösning och oavsett vilken modell som fungerar bäst nu, så ska vi komma ihåg att vi bara haft mediesajter i cirka 20 år och den här branschen är 200 år gammal. Så det lär nog dröja innan det satt sig helt.

* Kommer DN/Sydsvenskan/Expressen att inleda närmare samarbete?
 – Jag kan bara svara för Expressen och vi är positiva till alla samarbeten som gynnar oss, senaste veckorna har vi ju presenterat nya samarbeten med TV4 och Spotify och vi kommer med fler satsningar. Men det är viktigt för oss att ha kvällstidningsfokus, Expressens framgång – vi har gått med vinst varje år sedan 2003 – är ju att vi samarbetar prestigelöst men med Expressens bästa för ögonen.

* Se två år framåt - var står din tidning då?

– Störst i print och en tydlig utmanare digitalt. 

* Vilka råd har du till unga nyutbildade journalister?

– Jobba hårt, ät lunch, jobba hårdare, ät middag, slutför sedan alla jobb bättre än alla andra. Typ. Det här är världens roligaste jobb – men det är viktigt, det påverkar många och det är därför ett stort ansvar att vara journalist. Den ynnesten ska man inte slarva bort med låg ambition. Sista citatet får alltid den som är sist kvar. Första bilden får den som är först på plats. Man kan formulera sig vackert om det här yrket, men i grunden handlar det om att den som vill mest kommer att leverera bäst.

 * Hur viktigt är det att journalister är aktiva i Facebook och Twitter?
- All intake är bra. Sociala medier kan vara bra för nyhetstips och interaktivitet med publiken, men man måste också vara väldigt källkritisk. På Flashback och andra undervegetationssajter är det många som skriver anonymt, och man kan i princip utgå ifrån att den som inte agerar öppet har något att dölja - oftast sanningen.

PÅ MÅNDAG: Patrik Hadenius, Språktidningen.
I går: Olle Lidbom, Vassa Eggen. 

Medieåret 2013: Olle Lidbom - Vassa Eggen

Olle Lidbom är medieanalytiker och konsult som bland annat driver bloggen Vassa Eggen.

- - - - - - - - - - -

"Smarta publicister går direkt till webben"

Olle Lidbom

* Vilka tidningar tror du kommer att läggas ner/slås samman under året?
- Ingen dagspress, kanske någon lokal gratistidning. Tror flera stora magasin kommer stänga nästa år, t ex inom inrednings-
segmentet. Ser ut som att förlaget Plaza-gruppen haft ett tufft år, men å andra sidan är de experter på att göra magasin på lågoktanigt bränsle...

* Hur klarar sig de klassiska familjetidningarna?
- Mycket bra i jämförelse. Det kommer tappa i snitt 3%, vilket är med beröm godkänt sett till förutsättningarna.

* Ser du någon lösning på att kunna ta betalt på nätet?
- Inte för redaktionellt innehåll, inte 2013.

* Hur går det för Expressen/Aftonbladet?
- På lång sikt (sex år) kommer Expressen inte finnas kvar på print. 2013 kan innebära att mobilt blir Aftonbladets största kanal också.

* Vad kan hända med Dagens Nyheter och Sydsvenskan?
- Status quo. Än är stoltheten och prestigen starkare än förnuftet...

* Ser du någon nisch/ny tidning som har en god chans att etablera sig?
- Inte i någon rejäl, kommersiell skala, även om det säkert kommer någon välgjord satsning. Smarta publicister går direkt till webben. 

* Vilka råd har du till unga nyutbildade journalister?
- Skaffa rika föräldrar.

PÅ FREDAG: Thomas Mattsson, Expressen.