OmVärlden - en lättsmält blick i omvärlden

OmVärlden är en fyndig tidningstitel.
Om världen.
Och omvärlden. En bit bortom den egna husknuten.
”Man lär sig mycket”, var en läsarkommentar.
Precis. På lätt och ledigt vis blickar tidningen ut över världen.

Många kortare artiklar växlar emellan de längre:
Sjyssta pjuck handlar om miljövänligt tillverkade skor.
Rättvisemärkt choklad är inte helt lätt att tillverka. Märket kan köpas alltför lätt.
Finansgamarnas fonder granskas, kultur, branschnyheter och krönikörer med bland annat Henning Mankell.

En bra och omväxlande bredd. Reportagen ger tyngd:
Etiopiens löparunder väcker världens uppmärksamhet. På tävlingsbanorna ligger alltid etiopier i vinnarspåret ihop med kenyaner.
I en liten by i bergen tränas skolbarn i primitiv omgivning för att bli kommande stjärnor. De har alla någon äldre löparstjärna som förebild.

Ukraina presenteras som ett semestermål. Storstaden Kiev, charmiga Odessa med sin Parisprofil, bad vid Svarta havet och Krim. Och Tjernobyl skrämmer inte, utan lockar nu nyfikna.
Husen på Västbanken skärper motsättningarna mellan israeler och palestinier och hotar freden. Ett bildreportage skildrar stämningen.
Men jag hade gärna sett en bra miljöbild av husen och hur det ser ut i en översikt.

Under genomgången påminns jag om att jag sett själva layoutformen förut. De smala spalterna, linjer emellan, vinjetter och smårubriker…
Och visst - det är klara drag av Modern Psykologi, Språktidningen och Vi i Villa.

Allt är lättläst. Men här och där efterlyser jag lite fler feta ingångsord i spalterna. Det är lite lätt att tappa bort sig när texten blir längre.

Sida ger ut tidningen. Åsikterna behöver därför inte vara Sidas eller Sveriges. Varje skribent står för sin åsikt.

Ljuva livet med resor och förmåner

Ljuva livet för redaktörer brukar vara presenter och bjudresor.
Ljuva livet är en tidning som förstärker det intrycket.
Här lyser det produktinfo och reklam om sidorna.

Halva tidningens inledning - 60 av 116 sidor - är resor och flera sidor med prylar kring miljö, skor, möbler, krämer och ätbara saker.
Sidor som ger intryck av att redaktionen fått många av sakerna som presenter för att visa dem.

Resorna går till Grönland, Slovenien, Jordanien, Påskön och golf kring Vättern. Några av resorna är direkt kopplade till en resebyrå och golfen rak produktinfo.
Längre bak i tidningen finns resor med rabatter och det går att vinna en weekend på ett hotell.
Allt ger intryck av starkt samarbete med annonsörer och produkter.

I blocket med resor kommer ett personporträtt av Yvonne Ryding med starkt retuscherade bilder.
Först i andra halvan av tidningen kommer reportagen.
Kvinnor är största läsargruppen, men män dominerar i reportagen, främst i kulturblocket med norske deckarförfattaren Jo Nesbö och musikern Janne Schaffer. Staffan Heimersson är krönikör.
Hypokondrikern som inbillar sig sjukdomar illustreras med en man som grubblar.
Att lita på magkänslan, som inte kommer från magen utan hjärnan, är viktigt för att lyckas och det gäller båda könen.

Tidningens målgrupp är läsare i 50+ eller för ”tidlösa män och kvinnor” och med det menas nog gott om fritid och mindre jobb.
Så givetvis finns en artikel om pensionssparande med de vanligaste rundfraserna - ”…planera, tänk på, jämför, se över, fundera, få klarhet…” - utan att någon blir riktigt klok på vad sanningen i det orangea kuvertet en dag innebär.

Hela tidningen är ljuv, lättsam utan att vara ansträngande men också starkt reklamknuten.
Snyggt tryck, lättläst och formen har drag av tidningarna Vi och Veteranen.

Nyligen tog ledningen med chefredaktören Gudrun Pawlo Lindskog över tidningen från förlaget som drivit den.
Tidningen är starkt annonstät och har en upplaga kring 30 000 exemplar.

Sunt och friskt för svensk turist

Gröt och iskallt dopp i havet, skidor, fjällstugor och termoskaffe.
Klassiskt svenskt friskusliv.
Tidningen Turist vet vad som gäller.

I årets första nummer håller tidningen hårt på svensk vinter.
Det är självförtroende när alla är trötta på snö och andra resetidningar vräker in reportage med sandstränder, blått hav, vajande palmer och utrop om ”paradiset”.

Men så är det också Svenska Turistföreningens medlemstidning och kopplat till boende på vandrarhem.
Om vandrarhem är lågbudget så är tidningen närmast 4-stjärnig.
Med limmad rygg och snyggt förpackat ger den lite klass.

Tonen är lågmäld med små rubriker som inte direkt skriker ut sitt budskap. Omslaget med bild från vit fjälltopp och knappt synliga rubriker fångar inte heller blicken i tidningshyllan.
Med fina bilder och välskrivna texter kommer allt på insidorna fram på ett attraktivt sätt.

Det mesta är kopplat till upplevelser nära boendet.
Friskt havsdopp i Öresund vid långa bryggan i Bjärred, fika i en snögrop på solsidan under skidutflykten, våfflor i fjällstugan, vinter i Sarek och flera andra små tips.
Sunt friluftsliv alltihop.

Men de hittar också till storstaden. En fyndig vinkel är att ta t-banans röda linje och hoppa av vid olika stationer och hittar pärlorna i Stockholm.
En fotograf, som kanske inspirerats av Broarna i Madison county, har en fin bildsvit om möten med broar i Sverige.
Vandrarhemmet i Vilhelmina är inte Hilton direkt, men charmigt med sin trästruktur, både inne och ute.

Gröten serverar Maggan på Abisko turiststation, vilket hon gjort i 17 år. Både älskare och hatare av gröt får en lektion av en klibbig värld.
Helt riktigt finns också en artikel om vattenvett och hur törsten släcks i sjöar och bäckar under vandringen.

Allt känns sunt, friskt och präktigt och växlas med annonser om praktiska och värmande kläder.
En hyllning finns också med om den 125-åriga Turistföreningen.
Sist kommer ett block med nyheter riktat till medlemmarna.

Turist är inget direkt säljande ord på en tidning och ett namnbyte skulle kanske lyfta tidningen lite. Fler lösnummerköpare skulle nog fångas in då.

Stefan Holm: Mera nyheter och mindre tyckande i tidningarna

Elitidrottsman, boknörd och tidningsläsare.
Stefan Holm har bjudit på många nervpirrande höjdhoppstävlingar, visat bred allmänbildning i På spåret och munhuggits med Patrik Sjöberg i Mästarnas mästare.
”Det är ens plikt att överbevisa dem som inte tror”.
Ett tänkvärt citat som Stefan Holm gärna hänvisar till.

I helgen gör Holm och Sjöberg upp i en höjdhoppstävling.
Stefan följer många tidningar varje dag och hoppar sällan över något.
”Hårdvinklingar och skvaller” - Stefan har många synpunkter på journalistiken.

* Stämmer det som tidningarna skriver om dig och Patrik Sjöberg eller hårdvinkar de?

- Det är klart att de hårdvinklar det annars hade storyn varit stendöd för flera år sen. Ett par saker kan vi ju slå fast på en gång: Jag har ALDRIG någonsin i något som helst sammanhang påstått att jag totalt sett skulle vara en bättre höjdhoppare än Patrik Sjöberg. Och jag har heller aldrig någonsin påstått att 240 skulle vara högre än 242 - jag har läst liiiiite för mycket matte på liiiite för hög nivå för att tro det. Däremot är jag och Patrik Sjöberg otroligt olika som personer och har väldigt olika åsikter om en massa saker, men det är det ju inget konstigt med.
* Har du blivit fel framställd i någon tidningsartikel?
- Det har man nog egentligen blivit i varje artikel, det är ju sällan allting blir helt rätt när det kommer till rena råfakta och citat och sånt. Annars har jag väl allt som oftast framställts positivt i media genom åren och det får man ju vara tacksam över.

"Skvallergubbar frågar om min fru"

* Vilken är den mest korkade fråga du fått av någon journalist?
- I samband med DN Galans presskonferenser brukar det alltid vara någon skvallergubbe från Svensk damtidning eller Se och hör eller Hänt i veckan där och han har i alla år bara ställt en enda fråga och det är om min fru ska resa med till mästerskapet (EM, VM eller OS som brukar gå strax efter DN Galan) och jag har aldrig någonsin fattat varför någon enda människa skulle ha något som helst intresse av att veta det, det måste ju vara långt intressantare att veta om jag ska åka till mästerskapet och i vilket form jag befinner mig i rent höjdhoppsmässigt...

* Du är uppfödd med Värmlands Folkblad - vad ser du som skillnaden med Nya Wermlandstidningen?
- När man växte upp tänkte man ju aldrig på den rent politiska skillnaden, att VF är socialdemokratisk och NWT liberal (eller vad de nu kallar sig nu för tiden). Rent artikelmässigt är det å andra sidan ingen större skillnad på dem, de belyser Värmland (även om NWT också har viss spridning utanför länets gränser) på ett bra sätt och det är ju ganska unikt i dagsläget att det finns två lokaltidningar.

Fascinerande dock att NWT har så pass mycket större upplaga eftersom Värmland av hävd är ett rött län rent politiskt!

"Mycket slaskjournalistik och sökande av en story"

* Expressen och Aftonbladet - recensera dem!
- Papperstidningarna har jag slutat att läsa så jag läser dem bara på webben och det är ju ärligt talat rätt mycket slaskjournalistik. Ett ständigt sökande efter en story (och ledordet är väl att aldrig kolla en story eftersom den kan spricka då...) och en spännande vinkel, verkligheten räcker liksom aldrig någonsin till, och det finner jag oerhört tröttsamt. Sportsidorna består ju dessutom i princip bara av krönikörer och en journalists personliga åsikt om en händelse kan aldrig någonsin vara intressantare än en objektiv och neutral beskrivning av vad som egentligen hände.

* Vad läser du absolut i en tidning och vad sållar du bort?
- Nu för tiden läser jag nog det mesta även om jag är rätt ointresserad av ekonomisidorna. Sporten har jag alltid läst och kommer alltid att läsa, kultursidorna har jag fått alltmer intresse av genom åren med tanke på att jag läser en hel del, nöjessidorna kan man alltid skumma igenom och nyhetssidorna är ju nästan ett måste. Och i och med att jag alltid läst tidningen bakifrån är ju TV-tablån och seriesidorna givna.

"Kvällspress rör sig mot skvallerpress"

* Vad skulle du önska som blev bättre i tidningarna/journalistiken?
- Det mesta egentligen... Det känns som om morgontidningarna kryper allt närmare kvällstidningarna i sin journalistik medan kvällstidningarna rör sig med allt snabbare takt mot ren skvallerpress och skvallerpressen är väl ärligt talat på väg käpprätt åt... Så jag skulle vilja ha mer ren nyhetsrapportering och mindre av journlisternas personliga åsikter - känns som om dagens tidningar består alltmer av krönikörer. Efter en elitserieomgång i ishockey kan man i princip läsa "allt" om matcherna utom hur de slutade och vilka som gjorde mål.

* Hur fördelar du din lästid mellan internet och papperstidning?
- Nyårsafton 2006 avgav jag nyårslöfte om att aldrig mer köpa en kvällstidning, så vad gäller dem så läser jag dem bara på webben. På jobbet - Avdelningen för kommunikation och samverkan på Karlstads universitet - har vi Värmlands Folkblad, Nya Wermlands Tidningen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten och de brukar jag bläddra igenom varje morgon. Däremot läser jag också dem oftast på nätet.

* Har du några favoritskribenter/reportrar?
- Jag har haft mest att göra med sportjournalister genom åren och rent språkligt gillar jag nog Erik Niva och Simon Bank på Aftonbladet bäst, även om jag inte haft så mycket med någon av dem att göra. Av de jag blivit sönderintervjuad av lyser nog Anders Lindblad och Johan Lindberg på Svenska Dagbladet och Jens Littorin på Dagens Nyheter starkast.

"Jag skulle nog ha svårt att arbeta som sportjournalist"

* Har du själv funderat på att skriva i en tidning.
- Jag har fuskat lite som friidrottskrönikör i Svenska Dagbladet och kommer eventuellt dyka upp i Värmlands Folkblad under våren. Det är självklart så att sporten ligger mig varmast om hjärtat, men samtidigt skulle jag nog ha svårt att fullt ut arbeta som sportjournalist och sitta på läktaren och analysera matcher och tävlingar, så jag skulle hellre ha en friare uppgift än så.

* Vi vänder på allt: du är sportreporter på Värmlands Folkblad och ska intervjua Tommy Samuelsson sedan Färjestads vunnit SM-guld i år. Vilka tre frågor ställer du honom?
- Grattis!! Vad fällde avgörandet i dagens match?

- Sett till hela säsongen: De främsta orsakerna till att det blev SM-guld enligt dig?

- Hur ska ni göra för att bli ännu bättre till nästa år?

"Jag är inte ensam bland idrottsmän om att läsa böcker"

* Du har bred allmänbildning och är en boknörd. Träffar du fler likasinnade i elitidrotten eller är du ett undantag där?
- Även om fördomen säger något annat så är jag långt ifrån ensam om att läsa böcker bland idrottsmän. De stora mästerskapen i friidrott har alltid varit utmärkta tillfällen att få tips om bra böcker att läsa från både andra aktiva och ledare, så friidrottslandslaget är helt klart ett läsande landslag!

Fyra snabba frågor:

* Vem vinner allsvenskan i fotboll?
- IFK Göteborg!
* Hur går det för Östra Deje IK i fotboll i år?
- Målsättningen är att vi ska vinna serien och avancera till division VI!

* Vilken är din favorit i Schlagerfestivalen? (frågan ställdes före finalen)
- Anna Bergendahl "This is my life"

* Vilken bok läser du nu?
- Avslutade Björn Ranelids "Kniven i hjärtat" igår kväll och har inte hunnit ge mig på någon ny än.

Härlig nostalgi - helt rätt i tiden

Lill-Babs och kafferep, gamla Saabar och Tore Skogman, korsetter och Calle Jularbo…
Allt i en ny tidning - Minnenas Journal.

Det låter märkligt - men känns klockrent rätt.
En nostalgitidning riktad till den stora gruppen 40-talister.
De minns, har tid att läsa och vill ha tidningen tryckt på papper.
Det finns många nostalgitidningar om bilar, men detta är den första om människor och en livsstil, 40-, 50- och 60-talet när folkhemssverige växte fram.

Tidningen Land har kläckt idén. I höstas gjordes efterlysning hos läsarna om gamla bilder och berättelser från förr i tiden. Det höll på att dränka hela redaktionen i brev och bilder.
Redaktionen såg nischen med en helt ny tidning.

Ett urval av de bilderna finns på 10 sidor, en härlig blandning av jordbruk, hästar, cyklar, bilar och fotboll.
Det är dock de härliga reportagen som bär upp tidningen.

Vad är bättre än Lill-Babs på omslaget och i öppningen på insidorna.
Sen följer en hel kavalkad. Skandalerna kring Calle Jularbo, Lanthushållsskolan som skapade duktiga husmödrar, Tore Skogman dyker upp bland Saabs bilar, gamla påskkort och kaffekoppar, Åsa-Nisse och Eulalia-bilarna…

”Välkommen ut ur garderoben” kan låta som en dagsaktuell rubrik, men här är det tidstypiskt original - vad som finns i garderoben: Formsäkra korsetter, som säkert krävde stadiga manskrafter för att snöra ihop i ryggen, gubbarnas golfbyxor, herrstrumpeband och städrockar.

Texterna är korta och blandningen av allt skapar ett fartfyllt tempo.
Bilder i svart-vitt dominerar, men färgen smyger sakta in precis som det gjorde i tidningar på 60-talet. Det är massor av tittglädje på alla sidor.
Annonserna är inte många - bara tre sidor om vi räknar de nya.
Men fler gammaldags charmiga från förr dyker upp i artiklarna - Bullens pilsnerkorv, Slottsgryn, Hakons färdiga mat, Mazettis vanillinsocker, Luxus kaffe…

Hela tidningen är en enorm dos av nostalgi. Helt riktigt uppmanar tidningen läsarna att påverka Unesco vid val av kulturarv; kafferep, Folkets Park, dragspel, midsommardansen och massor annat som bara Sverige har.

Sist kommer ett korsord och en ”finn sex fel” på en bild från 60-talet med några moderna saker inkopierade. Det retar mig att jag bara hittade fem - inte såg den sjätte, en mobil i kavajfickan på en cyklist.
Men det känns helt rätt att stoppa den här tidningen i kavajfickan och ta hem den för att njuta i bästa läsfåtöljen.

Tuff konkurrens om fotbollsläsning

Kulan är i luften.
(K)allsvenskan i fotboll sparkar igång.
En klyscha och en ordlek.
Fotbollen är sådan.Fotbollstidningar dyker upp till premiären, både nya och välbekanta.
Aftonbladet med sin Bibel på 180 sidor och Expressen med sin superguide på 164 sidor.
Båda känns igen, fullmatade och försök till varsin egen profil. Men likheterna är stora.

* Aftonbladet är suveränt bäst på att utnyttja den nya tekniken - konsekvent bildlösning, fyndiga kopplingar i rubriker och glassig förpackning.
Alla bilder har ett och samma upplägg: öppningsuppslag för varje lag, spelare i svart bakgrund med en spelare framför i färg som huvudperson. Samma spelare i ansiktsbild i svart bakgrund på följande uppslag.
Ett genomtänkt tema som ibland blir lite för svart. På vissa bilder går spelarna i bakgrunden knappt att skymta.
Alla lags spelare presenteras med plusbetyg,

Superettan får 22 sidor med två dominerande reportage om Henke Larsson och Hammarby. Spelarpresentation med plusbetyg.
Damallsvenskan får bara ett uppslag! Lite överraskande eftersom Aftonbladet ofta lyfter fram kvinnor.

* Expressens stuk är lite enklare och rakare - men all info är lika heltäckande. Alla lag får åtta sidor. Spelarpresentationer med getingbetyg, två krönikörer jämför och Kalmars Henrik Rydström gör sin analys. Gruppbild på varje lag. Lättläst med mycket färg på vit bakgrund.
Damallsvenskan och Superettan får lika stort utrymme - åtta sidor var. Samma kortfattade typ med presentation av varje lag.

Läsarens ögon avgör vinnaren - det glassiga eller det lite enklare.

* Matchdax heter en tidning som i olika editioner i landet följer med kvällstidningarna som bilaga.
Tidningen görs av supporters och för supporters. De ställer frågor till spelare ”som inte ställs någon annanstans” skriver chefredaktören.
Men frågorna är släta: målsättning, formen, svagheten, försäsongen…
Nog borde supportrar vara nyfikna på något annat.

Layouten är stram och texten alldeles i för liten grad. Det gör inte läsningen roligare.
Varje sida markeras med ”hela denna tidning är en annons från Matchdax.com. Och annonserna är många, bland annat hela mitten.
Hela tidningen är för mycket annonser och för lite fotboll.
Greppet med en supportertidning borde gjort Matchdax lite annorlunda.

* Premiär är tydligen namnet på en bilaga som följer med flera lokaltidningar i landet. Varje edition är anpassad till sitt område.
I Skåne kom två varianter - Sydsvenskan med en och deras gratistidning City men en annan. Båda anpassade för MFF, HIF, Trelleborg och Mjällby.
Framdelarna är olika. Sydsvenskan lyfter fram Daniel Andersson i MFF, Tobias Grahn i Mjällby, HIF:s Erik Edman och en grupp MFF:are som pendlar till Trelleborg för att spela där.
City granskar MFF:s mittfält, ställer frågor till en panel med fans och låter dem tippa hur Allsvenskan slutar. Två krönikörer gör sin analys.

Bakdelarna är likadana i båda tidningarna. Alla lag granskas i fem punkter. City väljer att på flera sidor dra en matchbild över hela uppslagets övre del. Där borde de gjort något eget och roligare med korta bitar.
Mittuppslaget är en form av klipp ur-och-klistra upp. Flytta en spelare från varje lag och placera i en tabell efter varje omgång.
”Den perfekta guiden att hänga på arbetsplatsen eller i skolan”, säger tidningen.
Tja, i datortider känns det lite omodernt. Men tidningen funkar med läsningen.

Royal - glans utan nytt i kungliga kärlekssagan

Den glänser till i tidningshyllan - Royal.
Aftonbladet är först av kvällstidningarna med att suga ut mesta möjliga av kungabröllopet med ett specialmagasin.
Det mesta har setts och lästs förut, men för de som inte hängt med:
Här är det en gång till i snygg förpackning.

Det börjar bli trångt bland tidningarna med Victoria och bröllopet. Alla har de samma material och bilder - kärlekssagan, kungens tvekan, förlovningen, Daniels prinsskola, Haga slott.
Den rojalistiske läsnörden får leka deckare för att hitta något nytt.

Royal gör en jämförelse i bilder:
Sjuåringarna i skolan som inte visste vad som skulle hända i framtiden, klassbilden, föräldrarna och sommarhusen: Solliden för Victoria och ett litet rött torp i en skog i Hälsingland för Daniel.

Sju år är en lång väntan, om det nu var kungen som bromsade, så vet Royal hur de höll fart i kärleksglöden: samma sportiga intressen - skidåkning, golf, fotboll, och gym.

Hovreportern berättar förstås om hur länge hon följt paret och hur ”nära” hon kommit, vad hon sett och vad Victoria har ”berättat”.
Närmast kommer dock Herman Lindqvist som varit en mentor för Victoria. De har suttit i långa samtal och Victoria har kunnat släppa loss och ibland ironisera över sig själv och familjen i värsta ”Hey Baberiba”-stil.

Nätverket med vännerna - ett 20-tal rika arvtagare kring Victoria och tre Ockelbokompisar för Daniel. Det är många som är “bästa vän” och alla har lovat tystnadsplikt för att inte bli uteslutna.
Ändå brukar konkurrenttidningens hovreporter ofta hänvisa till ”vännerna” eller ”en källa” som berättat något...

Proffs ger tips om hur makarna inreder sovrummet sitt Haga slott: en litet nätt skåp för 110 000 kan passa in.
Ingen kunglig glans utan en plump: på en sida står det att Solliden ligger på Gotland…

Efter 80 sidor får läsarna tips om hur de själva kan njuta lite av den kungliga glansen: en weekend på tio utvalda slott.
Eller sväng ihop en liten meny som Victoria gillar, med asiatisk stuk: de flesta rätterna anses lätta att svänga på 20-30 minuter.

Allt för 29 kronor. Och det kommer flera. För de som orkar.

Lite för tungt och t(u)rist

Resor är nyfikenhet, upplevelser och nya vyer.
En branschtidning borde förstås spegla det.
Turism och Resor heter en som inte lyckas.
Här är det mest t(u)rist att läsa.
Hit och Dit var tidningens lite kraftfullare namn förut, men som nu tonats ner.

Turist är inget ”bra” ord.
Det blir inte bättre av att läsaren matas med ordet i olika varianter på de inledande 20 sidorna.
Mellan alla ”turist” kommer massor av andra ”tunga” ord: besöksindustrin, turistdelegation, boendeanläggningar, nationella besöksnäringsstrategin, Tillväxtverket, evengemangsaktiviteter, prioriterade marknader, kompetensbehov, kvalitetssäkring, EU-projekt…

Efter den svettiga inledningen kommer en del intressanta reportage:
Sjön Runn i Dalarna - Lake Runn - okänd i Sverige, men lockar tusentals utländska gäster. Experium, ett upplevelsecentrum i Sälen. Bordershop - gränshandelsbutiken i Puttgarden. Bottenviken - som vill lansera sig som ett matrike. Resekvinnan som spår nya trender. Kulturarv som borde utvecklas…

Platser som lockar massor av besökare till upplevelser. Men varför ska det presenteras så tungt för de som jobbar i branschen?
Även här är det många onödiga ord och tempofattiga texter. Det kunde lyfts fram och presenterats mycket piggare.
Texten skulle också må bra att vara i lite större grad.

Tidningen är annonstät, många jobbar i branschen så läsekretsen bör vara stor.
De är värda att tycka det är roligt att läsa om sin egen verksamhet.
Lite kvickare rubriker, rappare texter, bättre utnyttjande av bilderna, en lättsammare öppning med de korta nyheterna och mera kraft i reportagen - en totalrenovering krävs.

Flera branschtidningar har på senare år gjort ett stort lyft genom att kalla in lite hjälp utifrån för en omgörning.
Det bör Turism & Resor också göra.
Som det är nu är det lite som Povel Ramel sjöng:
”…icke tycka om turist, tycka turist vara trist…”

VD tonade ner gubben på tidningens omslag!

Gubben tröttnade på sig själv!
Lite mindre av honom på omslaget kan locka yngre läsare.
Redaktionen protesterade. Gubben skapar trovärdighet.
Men VD körde över redaktionen och minskade ner gubben.
VD och gubbe är samma person - Anders Andersson.

Så gick det till när småföretagartidningen Driva Eget stuvade om på sin förstasida.
Ändringen skapade rykten om att det kanske inte går så bra för tidningen. Den startade 2008 med Andersson som drivande kraft och omslagspojke.

Anders Andersson fick i sin blogg skriva och lugna läsarna lite och förklara ändringen.
- Driva Eget har en strålande ekonomi och jag skäms inte för att säga att resultatet för 2009 ligger en bit över en miljon. Vår upplaga under 2009 var 17 100 exemplar.

Driva Eget är lite av hans gamla dröm om en egen tidning.
När den startade poserade han själv på hela omslaget (bild till höger) för att ge trovärdighet och igenkännande.
Bland äldre läsare är Andersson välkänd och de kommer nog att fortsätta köpa tidningen. För yngre är han mindre känd och det är den gruppen tidningen nu vill nå.

Så gubben åkte upp i omslagets högra hörn bredvid vinjetten.
Och där sitter han stadigt och bekvämt placerad och är belåten.
- Det är egentligen en hedersplats. Tidskriftsanalytiker anser det vara den mest säljande platsen, nästan alltid synlig i butikernas tidningshyllor.

Senaste numrets omslag pryds nu av en mamma med sina två barn och rubriken: Passar du som företagare?
En klar signal om tidningens inriktning - att nå yngre som drömmer om att starta eget.
Mindre gubbe och ger möjlighet till fler andra variationer i kommande nummer.

Med lite ironi tillägger Andersson:
- Till min förskräckelse har jag dessutom upptäckt att det finns människor i det här landet som inte avgudar Anders Andersson - och att dessa kan köpa tidningen också därför att unga entusiastiska medarbetare skriver i den.

Anders Andersson är den störste profilen i tidningar när det gäller privatekonomi. Det är många omslag och insidor som han dominerat med sin egen bild.

Du har varit med i många år. Är du lika hungrig på jobb och rådgivning?
- Absolut. Men jag har nu ändrat fokus till småföretagande och brinner för dessa frågor.

Hur har dina egna aktier, fonder och pensionssparande gått?
- Jag har under åren försökt följa mina egna råd, så kapitalet har vuxit mer än index, fast en del går ju ned ibland. Kollar mina aktier och fonder några gånger i månaden, men då händer det att någon sjunkit i värde. Hade jag varit mer aktiv hade jag då sålt lite tidigare.

När du trappar ner eller helt drar dig tillbaka - vad ska du göra då?
- Har inte tänkt så mycket på det. Men jag har följt mitt råd om att pengar ska användas. Så familjen köpte i höstas ett hus på Koh Lanta i Thailand där vi redan varit i några veckor, och där är jag nog mer och mer för varje år. Men jag jobbar lite vid datorn även där