måndag 20 mars 2017

Nyfikna lockas att bli lite smartare

Nyfiken och vill bli smart?
Mer än du redan är..?
Magasinet Forskning & Framsteg satsar hårt på att värva nya läsare.
En påkostad och snygg värvningstidning ramlade ur ordinarie morgontidningen. Åtta sidor som visar vad magasinet vill.
Kort utdrag på olika typer av innehåll, snygga sidor och attraktivt presenterat.
Nyfikenheten väcks absolut. Och vem vill inte framstå som lite smartare.

Vanligtvis brukar åtminstone jag bli lite skeptisk när forskare presenterar sina upptäckter.
Macchiarini-affären på Karolinska
Ovan: reklamtidningen
förstärkte intrycket.
Detta är också en liten bakgrund till reklambilagan.
- Forskning & Framsteg ges ut av en stiftelse som har till uppdrag att sprida information om forskning och forskningens villkor. I tider när vetenskapliga resultat och journalistik i ökad grad ifrågasätts tyckte vi det var extra viktigt att göra reklam på ett lite mer seriöst sätt. Att berätta vilka vi är och vad vi står för, säger chefredaktören Patrik Hadenius.
Omslaget på Forskning och Framsteg, med olika djur och en rubrik inkastad lite på snedden, kan ge kännas lite rörigt och ge intryck av en barntidning.
Öppningsuppslaget (ovan) har samma lekfulla intryck, men texten är en saklig redogörelse. Djur kan genom olika läten kommunicera med varandra. Babianer för mycket oväsen, men en zebra eller gnu kan tjuvlyssna och avgöra om de bara bråkar med varandra eller varnar för fiender.
Som alla andra magasin är öppningssidorna en mjukstart med korta artiklar: en plastfilm kan kyla huset i sommarhettan, självkörande bilar ska träna i Göteborg, ostrester blir spindeltråd och musorgan kan odlas inuti en råtta (ovan).
Tyngden är de längre artiklarna. Alla frestar med attraktiva öppningsuppslag. Rymdsonden Cassini har i 12 år rusat fram med 25 km i sekunden för att nå Saturnus. Snart är det dags att kraschlanda. Snygg grafik, inte alltför svår för en ”vanlig” läsare, visar vägen.
Dykan-
de turister hjälper till med att rädda de ungefär 75 procent av jordens alla korallrev som är hotade.
En ny typ av material – perovskit – håller på att arbetas fram för att göra solceller bättre och billigare (ovan t h). Det tog en stund innan texten förklarade vad det är för material. Men det är en gul vätska ”som enkelt kan göras hemma i köket”. Riktigt så enkelt är det dock inte.
Texterna är hyggligt lätta för ”vanliga” läsare som är ”nyfikna på allvar”.
Det gäller dock inte artikeln på åtta sidor om den svenska skolan (ovan). Texten är skriven av en professor i pedagogik, vilket knappast kan innebära konsten att skriva. Här var det tungt, tungt, långa stycken med ”tråkiga”ord, siffror, grafik och rapporter från PISA och TIMSS. Det var också ett material som inte var helt lätt att göra enkelt
- Vi har en mycket blandad läsekrets. Lite fler lärare, men annars är det verkligen alla möjliga yrken och från hela landet. Av läsarna är nästan hälften kvinnor och hälften män, säger Patrik Hadenius.
Layouten är lätt och uttrycksfull, framförallt de kraftfulla öppningsuppslagen. Här krävs lite tanke och fantasi för att få fram en läslockande inledning. Anna Lundin, som är AD, gör här ett bra jobb. En del signaler känns igen från andra tidningar, som gula överstrykningar av vissa ord och linjer som dras mot någon liten bild.
Forskning & Framsteg sitter i samma lokaler som de andra tidningarna Patrik Hadenius är inblandad i som ägare och chef för Vetenskapsmedia: Språktidningen, Modern Psykologi, Modern Filosofi och Populär arkeologi.
- Vi har ett samarbete och sitter i samma lokaler, men alltså olika ägarformer.

De här tidningarna som förnyat magasinvärlden de senaste åren. Patrik Hadenius har själv några favorittidningar.
- Vi-tidningen är jag imponerad av. Bland utländska är jag fortfarande förtjust i Wired. Sedan köper jag också ofta Flygrevyn och Båtnytt. När jag går i tidningsaffären hittar jag dessutom nästan alltid någon udda rolig tidning. Det finns många bra och smarta tidningar.
FoF har bara sju annonser och det kan verka i minsta laget. Patrik Hadenius oroas inte av det.
- Annonserna ger ett litet extra tillskott, men de står för ungefär 5 procent av omsättningen. Jag tror att ett skäl till att det går bra är att vi mest förlitar oss på prenumerantintäkter. Vi satsar på kvalitet och en ganska liten utgivning.
Upplagan under 2016 var 31 200 så de bör ge en stabil inkomst. Och med reklambilagans erbjudande om fem nummer för 99 kronor ramlar nog fler prenumeranter in.

måndag 13 mars 2017

Lyxigt och elegant om och kring hästar

Hästar. Kärlek och pengar.
Drömmar och lyx.
Allt fångat i ord och bild i ett elegant magasin på 100 sidor.
Kentaur är ”magasinet för häst och människa”.
mycket läsning är det inte i detta nummer. Temat är ”bilderna man aldrig glömmer”. En mix av hästar, människor och miljöer.
Jag skulle nästan vilja kalla det ”hästporr”. Många närbilder med muskulösa kroppar. Vacker natur, himmel och hav, skuggor och ljus, sand och vatten. En tittglädje med eleganta bilder.

Även männi-
skor är vackra. Tajta rid-
byxor, väl-
strukna skjortor, märkeskläder och perfekt passform. 
Tolv sidor är av fotografen Katarzyna Okrzesik som började med att låna sin mammas kamera och sen utvecklade sin egen kreativitet i bilder (överst).
Ignacio Alvar-Thomas är en av världens främsta hästfotografer. Även hon får tolv sidor med sina bilder.
De vilda hästarna i Arizona fångas på sex sidor av fotografen Jody Miller.
Mera från världen fångas i polo i St Moritz, ridning i Kurdistan och äventyr i Oman.

Sverige måste vara ett litet hästland, åtminstone om den eleganta och glassiga sidan ska visas. Jag hittar inte inte så mycket svenskt. Orionteatern i Stockholm satsar på en hästvarité. Strömsholm ordnar en kurs i hästterapi, vilket bara är ett kurs-
program och inget reportage. En ny artikelserie handlar om att bli en bättre ryttare genom mindfulness – att känna sina tankar och våga släppa ut dem.
Två notiser finns också med, en från en slottsfest och en från en lokal trendgala.

Ute i världen finns elegansen kring hästlivet.
Daniel Zetterman är ryttaren som inte kunde leva på sporten i Sverige där ridning är en folk-
sport (ovan). I USA är det för folk med pengar. Här hittade han en livsstil som gör att han kan leva på jobbet. En lektion kostar
1 000 kronor upp till 18 000 kronor i månaden, med stall och hästskötare stiger det med 25 000-35 000 kronor till.
I USA finns drömmarna om mer en jobb – som en egen gård.
I Wellington i Florida ligger de tjusigaste gårdarna i prisklassen runt hundra miljoner. För 400 miljoner går det att få en riktigt lyxig gård.

Lyx och guldkant fångas på några uppslag med fina tillbehör.
Kläder från Gina Tricot, strumpor från Ralph Lauren, en mönstrad skjorta med hästskor för 
7 000 kr.
Riktig lyxkänsla blir det med sporrar i 18k guld rakt igenom.
Hemma kan hästfolket piffa upp med en takkrona Jiggler, 38 500 kr från Newport eller en lampa Eichholtz för 4 000 kr.
Dukat för hästfest innebär fint porslin, snygga servetter och vacker dukning.
Stalljobb är inget mockande skitjobb. Snygga smarta kläder kan behövas och sådana lottar tidningen ut. Den klädseln kan passa i ”sensationella stall” som ett av reportagen heter. Trä, sten, mattor, elegant inredning. Skinande rent och fint. Var stallen på bilderna finns framgår inte eftersom bildtexter saknas.
Svenska stall är det knappast. För att hålla allt nere på jorden hämtar magasinet en instruktion från Nordisk familjebok med instruktioner för stallbyggnader. Allt med mått, fönster, golvytor och temperaturer.


Elegansen lyser om magasinet och bilderna. Layouten har mycket vitt som gör att bilderna kommer fram. Texterna är inte många, men läggs i korta block fördelade över sidorna och blir lättläst.
Dock kunde ingångsord i textblocken varit i halvfet och större grad.
Pengar och kärlek är huvudreportaget, lägg till elegant livsstil – det speglar också hela magasinet. Det känns inte riktigt svenskt och att häst och ryttare är någon folksport.

måndag 6 mars 2017

Snabbt på nätet och ett glassigt magasin

Snabba nyheter på nätet och fördjupande läsning i papperstidningen.
En väg som flera tidningar provar när hela medievärlden stöps om.
Resumé – branschtidning för reklam och medier – väljer också att följa det spåret.
Största nyheten är att papperstidningen i tabloid blir ett glassigt månadsmagasin.


Förändring av en tidning oroar ofta redaktörer. Vad ska läsarna tycka?
Johan Såthe är Resumés chefredaktör (t h) och han frågar en före detta chefredaktör och fick direkt en provocerande motfråga:
Vad är tidningens själ?
Såthe reder ut det i ledaren med, som han själv skriver, lite högtravande ord.
”Fördjupning och analys, orka stå på läsarens sida, inte stila för makthavare och chefer, vara jobbig och envis, våga ställa frågor, allvar och underhållning, bjuda på leende och klacksparkar...”
Vid en snabb överblick kan jag tycka att texterna är i för liten grad, blir jobbiga för ögonen och kräver envishet för att läsa. Främst gäller det de längre reportagen. 
Allt hade mått bra av minst en grads större text!
I de längre texterna ser det grått och kompakt ut. Några fler blankrader mellan blocken hade lättat upp läsningen.
En branschtidning borde våga experimentera mera med läsbarheten.
Egentligen är det lättläst, ofta kortare texter, smalare spalter med ojämn högerkant, spaltlinjer mellan och rätt luft mellan raderna.



Annars är layouten lätt, mycket vitt ger luftighet, grafiska signaler piggar upp.
Formen har gjorts av byrån Content Innovation i samarbete med Resumé.
- Jag har bara fått positiva reaktioner på nya magasinet. Jag är mycket nöjd, säger Johan Såthe. Magasinet ju är gjort för en annan och djupare läsning. Sedan har alla inte fattat att vi kommer ut en gång i månaden nu.
 
Loggan – en röd platta med namnet inlagt – är nästan lika som bär med två andra tidningar. Affärsvärlden och The Economist har liknande. Det erkänner redaktionen också.
Lite gammalt tänk finns kvar när skrivmaskinsstil används i faktarutor. Graden kunde nog varit lite större här också. Namn på några kolumnister försvinner i en svag färg. Röd text i svart blir lite osynligt på olika ställen.
Mindre bagateller att reagera på.

Ändringen av innehållet ser jag inte så omvälvande i premiären i nya formatet. Även sista gamla Resumé innehöll analyser och bakgrunder till händelser och en tung intervju med Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski. Fem sidor med vinjetten ”Nyheter” har försvunnit.

Visst finns mera tyngd i det nya.
Polisen har det tufft nu och längsta reportaget handlar också om polisen. Den läsningen är även Johan Såthe mest nöjd med.
På sex sidor går fyra proffs på varumärken igenom vad polisen ska göra för att förbättra sitt anseende (ovan).
Inget av proffsen hade några raka råd. En såg en lösning i att polisen skulle kommunicera bättre i sociala medier.
Mest blev det vad som redan sagts: ...omorganisation... döljer sanningen... folk saknar trygghet... lönar sig inte att anmäla...


Mer tyngd med bara text är det i en genomgång av balansen mellan reklam och journalistik. Flera personintervjuer finns: SVT-chefen Hanna Stjärne, tidningsdrottningen Amelia Adamo – som var i interju här i bloggen nyligen: http://tidningstankar.blogspot.se/2017/02/amelia-adamo-forsvinner-fran-omslaget.html,
och arvtagaren Joachim Berner, som lärt sig mycket av sina misslyckanden.
Mycket läsning på 60 sidor. Annonserna verkar få, men det håller inte Johan Såthe med om.
- Vi slog budget för tidningen och hade nya kreativa format. Fortsätter det så här handlar det om miljoner kronor i intäkter för oss.


Kanske har Resumé hittat rätta mixen för läsarna har nappat på det. - Vi har gjort om vårt erbjudande i grunden, i prenumerationen får man numera även vårt digitala analysbrev Resumé Insikt Media. Vi har slagit rekord i försäljning av det kombinationserbjudandet, månadsmagasin och digitalt nyhetsbrev. Det var naturligt att produktutveckla magasinet när omvärlden förändrats, då landade vi detta magasin.

måndag 27 februari 2017

Friskt uteliv med lite svårläst

Ute – vem vill inte vara det när vårsolen börjar värma.

UTE 
MAGASINET möter våren i ny fräsch form.
Premiärnumret handlar dock mest om den vinter som nu rasar ut.
Kyla, snö, skidor, termos, isklättring, vinterpaddling och spring hela vintern, är signalord på omslaget.

Uppdaterat i ny form ger magasinet ett fräscht och piggt intryck av vinter och friluftsliv, både på omslag och insidor.
Sex hela sexhörningar – och två halva - med inlagda rubriker ger en viss profil. Sexhörningarna återkommer också på insidorna.
Även i vinjetten skymtar en variant av månghörning med en pil inåt omslaget.

Ny chefredaktör är Marie Kjellnäs och hon undrar vad läsarna ska tycka om den nya loggan och formspråket.
Jämfört med den gamla loggan lyser den nya upp, röd och klar och med UTE som tydlig signal.
Även insidorna ger ett ljust och fint intryck som stimulerar till läsning och i förlängningen aktiviteter.
Jag har dock en del synpunkter på typsnittet i texterna.

Huvudtexterna i reportagen är väl ok, men graden kunde varit lite större. Det hade också balanserat de kraftiga rubrikerna. Nu ser texten i blocken lite ynkliga ut även om de är fullt läsbara.
Mest stör jag mig typsnittet Sans seriffer – mitt vanliga hatobjekt.
Seriffer används genomgående i de många korta blocken, så ofta att det ger ett dominerande intryck.
Omöjligt att läsa i det röda
Redan på de första sidorna blir det tvärstopp i läsningen. Sidorna kantas av en kraftig röd färg och där har det lagts in text. Helt omöjligt att läsa! Med stark koncentration kan jag se vad det står.
Så fortsätter det längre fram. En del texter läggs i grå platta, andra i bilder. I några fall försvinner texten helt i färgen.
Typsnittet har kanske rätt storlek, men är tunt och blekt. Det blir bara jobbigt att läsa. Mer svärta behövs.
Text försvinner i det blå.
Jag förstår inte hur redaktioner tänker när de så genomgående kör med detta typsnitt. Ser de bara på skärmen där texten är förstorad? Läser de inte den tryckta tidningen på papper?
I normal belysning av lampa tröttnar mina ögon fort.
Lite synd, för annars ger Utemagasinet ett pigg intryck.
Fint vitt papper och limmad rygg – två grundpunkter för ett magasin med klass.
Här är rubriken svårläst.
Rubrikstilen är en smal, lite klämd typ. Den fanns för en hel del år sen i vissa trendmagasin, men känns lika fin i dag.
Mest används versaler, både i stora och mindre rubriker. En del anser det svårläst med versaler, men jag ser inga problem här.
Gnistrande fina vinterbilder ger ett starkt intryck, snövitt med färgstarka inslag.
Friskusar klättrar på isberg, åker skidor, paddlar kanot bland isflak, springer i snö, åker skridskor på blankis.
Entusiastiska texter.
Allt ser härligt och friskt ut om man gillar vinterliv.

Utemagasinet stimulerar till uteliv. Kan de fånga vår- och sommarlivet lika fint som vinter så har de lyckats bra.
Däremot ska de ta en titt på texterna och typsnitten. Här behövs lite mera kraft.

måndag 20 februari 2017

Amelia Adamo försvinner från omslaget. "Jag har haft ett fantastiskt yrkesliv"

 
Varje vecka på omslaget av M magasin, slät och fin i huden. Men nu trappar Amelia Adamo ner. Men leva ska hon göra som om hon är 50. Tanten är död och åldrandet skrämmer henne inte.

Försvinner du helt från M:s omslag eller blir du kvar i litet format infällt i logon?
Amelia och Åsa Lundegård
- Hur länge jag ligger i loggan får chefredaktör Åsa Lundegård bestämma. I alla fall i ett antal nummer så vilsna läsare hittar rätt. 

*Amelia i tidningen är slät och fin i huden utan rynkor. Skulle en bild som inte är photoshoppad sälja tidningen sämre?
- Omslagen är fotoshoppade för att öka glamourfaktorn och vi tror då följaktligen att en alltför realistisk och vardaglig bild inte blir  lika smaskig, men om man tittar så finns ganska många rynkor kvar. Inne i tidningen däremot där jag flitigt förekommer är inget fotoshoppat.

*Kan du visa dig på stan utan att bli igenkänd?
Första numret av M magasin
- Det är trevlig att bli igenkänd för en produkt som M. Och de flesta som stoppar mig har bara snälla saker att säga och då vill man gärna bli igenkänd. Men det är väldigt många som inte har en aning om vem jag är.

*Om du fick ”börja om” - yrkesmässigt - vad skulle du då jobba med?
- Jag skulle nog göra just det jag gjort. Jag har haft ett fantastiskt yrkesliv med så mycket bekräftelse.

"Tanten är i dag
utrotningshotad!

*Dagens ”nya” 50+-kvinnor är födda på 60-talet. Vad skiljer dem åt från ”gamla” 50+-kvinnor födda på 40-talet?
- Den stora vattendelaren går kvinnor födda efter kriget. Rekordgenerationen, som den också kallas för, är de som vi i M magasin kallar mappiesar, mogen attraktiv pionjär person. Det är hon som inte har samma livsstil som kvinnor födda före 1945. Den så kallade tanten är idag utrotningshotad, du hittar henne  oftast på  landet. Men mappien är urban, yrkesarbetande oftast heltid och är mycket förändringsbenägen vilket inte tidigare generation kvinnor var. De följde ett mönster hur en äldre kvinna ska leva och se ut. I dag ser många 70-åringar ut som jag. 70 är nya 50. Vår generation är den mest utbildade och den "rikaste" någonsin. Vi är också dem som reser mest. 
 
*Du och M:s första läsare är nu 70+ - vad väntar kvinnor i den nivån?
Amelia i liten bild under M
- Jag tror att vi förväntar oss stretch. Alltså leva ungefär som vi gjorde före 70, men är mycket mer utsatta för sjukdom som kan stå i vägen för våra ambitioner.

*Skulle kunna tänka dig en tidning vänd till män 50+? Vad skulle den innehålla?
- Många män har frågat mig varför de inte har en tidning. Men det beror på att män aldrig köpt livsstilsorienterade tidningar. De väljer i förta hand facktidningar.

*Vad skiljer kvinnor och män åt när det gäller att läsa tidningar?
- Kvinnor läser också facktidningar; mat, trädgård, mode men också livsstil, dvs generella tidskrifter om livet själv, om relationer och vardag. Det gör inte män.


"Äldreboende är bättre
när jag hamnar där"

*Nästa nivå längre fram är ålderdomen och äldreboende. Oroar du dig för det?
- Äldrevården som den ser ut i dag är inget att längta till, men det finns fina undantag och jag tror att innan jag hamnar där så har mycket ändrats. Till det bättre.

*Du bör kunna köpa vad du vill, även din äldrevård. Känns det tryggt?
- Det är alltid tryggt att ha fuckoffmoney oavsett vad de används till.

"Italienska män
är mer lekfulla"


*Till sist: vad skiljer italienska män från svenska män?
- Nu blir det grova generaliseringar. Italienarna är mer lekfulla livet igenom och mer intresserad av relationer och är större livsnjutare än svenskar. De är fåfänga och tycker det är viktigt hur man ser ut. De är också mycket mer lättsamma och sällan melankoliska (det gäller kvinnor också).
Svenska män är trygga, jämställda, pålitliga, blyga och klär sig mycket sämre.  Det är bättre ha en svensk i handen när åskan går och när man inte hittar i skogen.

måndag 13 februari 2017

Nya Tåg följer gamla spåret

Nya numret
Tåg. Tre bokstäver. Enkelt.
Lika enkelt som namn på en tidning.
Tåg heter Svenska järnvägs-
klubbens medlemstidning.
Den följer pålitligt spåret även när den förnyar sig.
2017 inleddes med ny form på tidningen, ändå helt lik den gamla.
Gamla numret

Omslaget i sista numret 2016 och första 2017 visar bilden av ett tåg som kommer på spåret i vintermiljö. Jag får titta noggrant efter vilket nummer och årgång det är.
Men nyheten finns även om den inte syns så mycket.
Här handlar det om några millimeter. 16 mm mindre på höjden och 6 mm mer på bredden. Så lite har formatet ändrats.
Men nya Tåg passar i tidskriftssamlare och fungerar att binda in.
Det sista är nog viktigt för det är entusiaster som får tidningen och nog vill spara den.
Sanningens minut”, kallar chefredaktören Lotta Isacsson (ovan) förändringen när hon presenterar första numret.
I 50 år har tidningen kommit ut och en annan sanning är att det dröjde lika länge innan det kom in en kvinna i redaktionen.
För här handlar det om männen och grabbarnas värld, något som Lotta inte var rädd för.
- Jag upptäckte jag att Tåg sökte en ny chefredaktör och bestämde mig omedelbart för att söka eftersom detta är en ämne jag väldigt gärna ville fördjupa mig i.
- Jag har mest arbetat med tidningar inom ganska mansdominerade branscher under alla mina år som journalist. Min syn på tidningen Tåg påverkas nog inte av att jag är kvinna utan mer av att jag kommer lite "utifrån".
Några djärva grepp har Lotta inte tagit.
På insidorna syns direkt en förändring. Texten är mycket lättare att läsa. Den förra var minst sagt svår: liten grad, raderna tätt ihop. I en tågkupé hade den aldrig gått att läsa och även i lugnare miljö var det ansträngande. Läsarna klagade också och redaktionen lyssnade.
Tidningen kommer inte heller längre inplastad till medlemmarna. Miljö och ekonomi gör att den får sändas öppet.
En tredje nyhet är att sidorna är limmade i ryggen och inte häftade i mitten som förut.
Sen räcker det med förnyelser.
- Vi vill skynda långsamt, bland annat med omslaget, eftersom igenkänningen är högt prioriterad. Det kommer mera med andra ord, men det kommer att ske stegvis, säger Lotta.
Formen är sig lik. Stramt, korta nyheter, texter i två spalter, Rubriker i liten grad och orden hetsar sällan upp: ”Uppgång och fall. Förbigångsspåren i Stenkulla klara. Så ska infrastrukturen utvecklas. Samarbete kring flistransporten. T 17 – nyheter och förändringar”.
Allt är nyhetsinriktat och de flesta artiklarna skrivna av Ulf Nyström.
Alla sidor är likadant uppbyggda. Inget reportage eller layout som bryter av. Ett större reportage är om Pressbyrån, tågbuden och kioskerna.
Ordföranden i Svenska Järnvägsklubben, Bengt Schelin, tycker att kvalitetsmässigt har bilderna utvecklats enormt under de senaste årtiondena.
Nåja, bilderna imponerar inte direkt. Det är tåg, tåg, tåg på varenda en. I en allmän bild från en vänthall finns sex människor med.
På slutet kommer reportaget ”Ulf bygger en modelljärnväg, del 2” (ovan). Ulf själv finns inte med på någon bild, men han heter Beskow.
Bilderna kan dock imponera. Det är svårt att se om det är modelljärnvägar eller verkliga miljöerna. Allt är skickligt och naturtroget uppbyggt.
Lotta Isacsson har lite att ta tag i när hon försiktigt utvecklar tidningen. Något mer allmänt reportage med avbrytande layout skulle ge ett lyft. Nyhetssidorna bör få ny form och bilderna skulle må bra av lite större variation.
Tåg kan få en mycket vassare form utan att läsarna tycker den har spårat ur.,
För med pappret och den limmade ryggen känns tidningen bra.
- Jag vill främst skapa kontakt med alla de duktiga skribenter och fotografer som jobbar med Tåg. Vi är bara två stycken på redaktionen, men trots stora avstånd till många av medarbetarna är det möjligt att skapa vi-känsla. Att göra tidning är, och ska vara, ett lagarbete.
Hur är ditt eget intresse och upplevelser av tåg?
- Tåg har alltid fascinerat mig och varit mitt främsta val som resesätt. Inga andra färdmedel erbjuder så spännande möten och så stor frihet under resans gång. Sedan är jag lite extra förtjust i nattåg - aldrig sover jag så gott.
 
De inbitna entusiasterna får sin dos av nyheter i tågvärlden. Växer intresset till mer än att läsa, kan Månadens erbjudande vara frestande: Loket Z 70732 med Åkerströms radiostyrning är till salu (ovan, nederst). I gott skick och i trafik fram till sista oktober i fjor.
Kanske ett fynd för en läsare, som helst bör ha tillgång till lite spår.