tisdag 2 januari 2018

Nya e-sporten lite svårläst på papper


E-sport växer enormt, men få vet vad det handlar om, mer än att det är spel på dator, och hur stort det är. Det är en ung värld där målgruppen finns kring 20- årsåldern.
För tidningar kan det vara svårt att veta var materialet ska placeras – nyhetssidor, sport, nöjet...
Nu har en specialtidning kommit – GLHF.
Bokstäverna står för Good Luck Have Fun. Så säger spelarna när de önskar sina motståndare lycka till.
Kul att spela på datorn och sport är det.
- Det är inget snack om att e-sport är en sport, och att utövarna är just sportutövare, säger Marika Bark, förlagsdirektör på Egmont som ger ut tidningen.
Med ett färgstarkt, men lite svårläst premiärnummer på 52 sidor, testar de nu marknaden.

Formen är ett sportmagasin och det kunde handla om NHL-ishockey eller fotboll. Men här vimlar det av andra namn, uttryck och okända lag:
Dust 2, CS:GO, FaZe Glan, Dreamhack, GeT-RIOGht, Overwatch League, Counter-Strike, League of Legends, PUBG, SKT, Treeboydave...
Om framtiden är ljus för e-sport så är magasinet lite mörkt. Alla upplags har bakgrund i svart, grått eller lila. I det har bilder och text lagts in.

Nu är läsarna unga och ögonen skarpa - om de läser . För bitvis är det svårläst, ibland omöjligt. 
Vit text i svart bakgrund kan gå, men orange, lila och blått i svart bakgrund är ansträngande och svart i lila eller blå bakgrund försvinner helt. 
Mindre rubriker är i typsnitt där bokstäverna sitter tätt och lätt flyter samman, särskilt om det går i blått i svart bakgrund. Samma kan sägas om vissa ingresser.
Sammanställningen har skett i en lek på skärmen utan större tanke på hur det kan bli i tryck på papper.

Störst utrymme får William ”Draken” Sundin (ovan), som tydligen är den svenska e-sportens motsvarighet till Zlatan.
Han fastnade för spelvärlden redan i mellanstadiet, men först 2017 tog det riktig fart när han värvades till bästa laget – Ninjas in Pyjamas. Nu är kampen 
att
vinna en Major, finaste titeln i e-
sport.
Han tvinga-
des över-
tyga föräldrarna om att det gick att leva på spelet.
- De fattade inget, och det blev en massa bråk och diskussioner. I dag är de nästan engagerade, berättar han.
I GLHF skildras han som en stjärna i fotboll eller ishockey.
 
Nej, det är inte bara föräldrar som har svårt att förstå sig på e-sportens värld. Utanför spelvärlden har få har en aning om vad det är.
En annan stjärna är Roxyproxy - 28-åriga Roxanne Janevret  (ovan) - som är en digital kändis.
Hon har ett jobb som många bara kan drömma om - som streamer i spelvärlden med 35 000 följare.
- Varje dag tänker jag på vilken tur jag haft, säger hon.
I spelvärlden vill hon stanna, men funderar på vad nästa jobb blir, för streama kommer hon inte att göra resten av livet.

Färgrikt om spel och spelare, tempofyllt och med entusiasm för ämnet inleder GLHF en spännande resa.
Svårläst är den i många delar och precis som spelarna säger till varandra kan Egmont behöva ett lycka till. För ska det lyckas med en ny papperstidning i dag så gäller det nog att hitta en nisch som ingen annan har.

måndag 18 december 2017

Sex som sticker ut - i form och texter

Trettio år på marknaden och prisbelönad flera gånger.
Belöningar som skulle glädja varenda pappers-
tidning.
Ottar har fått priserna.
Priserna kom för fyra och fem år sen, men redaktionen suger ännu i sig berömmet:
För ett starkt omslag, fräcka bilder och en väl avvägd typografi”.
För en fräck attack, coola lösningar, bra typografi och tempo och en konsekvent design – ett föredöme!”
Visst sticker Ottar ut i sin form. Formatet är lite större än A4, pappret är matt och känns kartongtjockt och layouten är annorlunda med egen profil.
På vissa uppslag bryter Ottar mot en del grundregler, bland annat att rubriker bör finnas i topp på sidor och texter under.
Ottar gör några ställen tvärtom. Rubriker i botten och texten börjar högst upp på sidan (ovan). Men det fungerar i det här magasinet.
Texterna går i reportagen i tre spalter på sidorna och för krönikor i två. Jag hade gärna sett en liten större grad på texterna. Det är ok i dagsljus, men i sämre ljus kan det kännas tungt i ögonen. Det gäller huvudtexterna, men också notiserna som går seriffer.
På några ställen är texten i ljusblå stil och på annan plats i vitt i röd platta. Båda blev onödigt svårlästa.
Detsamma kan sägas om uppslaget som går helt i svart med infälld text i vitt (ovan). Okonventionellt, men bara svårläst.
 
Sex är ett förhållande mellan två människor och få ställer upp på bild och berättar hur de har det.
Bilder på människor i Ottar är därför inte många. Mest är det små porträtt på skribenter och forskare.
Mest är det kvinnor som förekommer, både som skribenter och tecknare och personer som berättar om sig själva.
Men tre stora personartiklar med bilder finns med.

Teckningar dominerar som illustrationer, stora och färgstarka.
Händer och blommor tecknas. Människor i sängen, tantraterapi, och onani för kvinnor är andra förhållanden som illustreras. Det hade varit svårare och djärvare att visa med fotografier.

Ottar har även fått pris för sina ”viktiga och relevanta texter om sexualitet, rättigheter, kropp och politik med syfte att skapa engagemang och diskussion kring sexualpolitiska frågor”.
Starka, engagerade texter. Sexsjuk med tappad eller överdriven lust, tantrateknik, onani, sexhäxa eller olika diagnoser är ämnen. Runda ord förekommer utan omskrivningar.
I det här numret är psykisk ohälsa det stora temat som får 34 sidor av 60.

Två kvinnor, en aktivist och en skådespelare möts och berättar om varför hbtq-personer mår sämre (ovan). Båda har haft svackor, men mår bättre i dag, mycket beroende på att en del tabu kring psykisk ohälsa skringrats och att de vågar prata om ämnet.
En kille från Zimbabwe berättar om modet han hade när han lämnade hemlandet och svårigheterna kring att vara aktivist i hbtq-rörelse.
Nu mötte han nya svårigheter i Sverige där han inte kände så många likasinnade och att de inte heller här lever i ett paradis. Här hamnade han i samma minoritet, kulturkrockar, kyligt väder och en asylprocess. En kamp som ännu pågår och han vet bara var han befinner sig i dag.

En rubrik med ett runt ord lockar eller retar säkert läsare (ovan). Men det krävdes att läsa hela texten innan rubriken fick täckning. Först på sista raden står exakt samma fras som i rubriken.
Det kan ses som ett utmärkt sätt att locka till läsning av hela texten, inte bara skumma igenom för att hitta det som stod i rubriken, men också bara något iögonfallande som sticker ut.
Det var en krönika om hur kvinnan når maximal njutning vid sex.





måndag 11 december 2017

Morfars påhitt piggar upp i julen


 
Julen är här om med dem jultidningar.
Några av dem är slitstarka klassiker och dyker upp varje år.
En som kommer för andra året är Nils Udes julatidning.
En samling tecknade tokigheter och påhitt skapat av Lars Yngve (ovan t h) med hustrun Maria som bollplank och tecknaren Martin Reslow. Allt på genuin skånska i den speciella dialekten från Hagestad i sydöstra delen av landskapet.
 
En hel del har verklig bakgrund, men också mycket skånskt ”hitte på”.
Lars Yngves morfar kom från de sydöstra trakterna och det är vad pågen Lars snappade upp som barn som han nu för vidare.
- Omgivningen och min morfar filtreras genom mig och kommer ut som Nils-Ude. Jag är ju hans språkrör, säger Lars Yngve om sina egna likheter med figuren.
- Bäst tycker jag om avsnittet där morfar får syn på en självscanner och provar den (ovan t h).

Halva julatidningen innehåller tecknade avsnitt om ”livet på lanned och landsbygdsaction i ultrarapid”, som Lars Yngve kallar det.
Prat-
bubb-
lorna är inte helt lätt att tolka för utom-
stående.
Andra halvan av tid-
ningen är dock skriven på svenska.
Grunden här ligger i Lars Yngves nedlagda tidning Nya upplagan. Uppskattade avdelningar som Bedeblaued, Test-Fnisse, Kära Hjärtanes, Insändare finns med.
Även kända namn som Björn Ranelid och Jonas Hallberg skriver.

Nya upplagan fick han ge upp. Allt jobb och ekonomin blev för tungt. Men den lever på nätet med många dagliga besökare, trots att den inte uppdateras.
Men han följer sin närmaste tidning, Ystads Allehanda.
- Jag anser att den är regionens överlägset bästa lokaltidning. 
*Går då julatidningen ihop?
- Går runt gör det väl för de flesta någon gång, se på Donald Trump! Där tycks det går runt dagarna i ända, kanske han dricker Cirkelkaffe?
*Du jobbar som svensklärare i skolan. Hur går det att lära ut både svenska och skånska bland dagens elever?
- Det går alldeles utmärkt att lära ut skånska också. Jag har dagens skånska ord. Eleverna tycker det är kul att lära sig vad orden betyder.
*Hur titulerar du dig själv? Kulturarbetare, redaktör, lärare..?
- Jag tillhör den typen av människor som anser att titlar är fullständigt oväsentliga. Jag bedömer aldrig en människa utifrån titel eller inkomst, jag bedömer den efter dennes agerande och varande. Det borde flera göra anser jag. Vem som helst kan få en titel, eller hur? Vissa dagar är jag medmänniska och vissa dagar är jag motmänniska, allt efter dagsform.

måndag 4 december 2017

Späckat och lättläst om hästar

Tjejer, hästar och ridsport.
Tre saker om kopplas ihop.
Magasinet Ridsport är deras egen tidning.
Snygg, späckad och lättläst.

Direkt när jag tittar i Ridsport känner jag igen flera grafiska signaler:
Gula och röda runda plattor, röda siffror och smårubriker, en luftig spalt mellan textblock där bild och liten rubrik lagts in, en röd pelare med + och -, rosa färgplattor med mindre notiser.
Allt går igenom i hela magasinet. En känd tidningsdesigner har varit med och påverkat formen. Där känner jag igen stilen från andra tidningar.
Detta är likheter som Ridsports läsare inte behöver känna igen. De får en attraktivt förpackad tidning.

Det är Lotta Lundin A4 som med slutfinishen hjälpt Ridsports egna redigerare, Mattias Lundgren och Ulrika Andersson, med den nya designen.
Uppdraget var tydligt: Ordning, balans, struktur och tydliga vinjetter.
Kanske också en kvinnlig ton genom de många rosa färgplattorna.
Jämfört med den gamla formen är det ett stort lyft.
Positiv ton om både hästar och aktiva.

Genomgående är allt presenterat under vinjetter i topp på sidorna: Stalltips är största blocket med mängder av tips. Avel och Sport är två andra förutom Granskning och Porträtt. På slutet kommer förstås Till sist.
Mycket läsning, texten har ett perfekt typsnitt och grad och är lätt för ögat. Inte ens seriffer, som är min käpphäst, är svår i Ridsport. Jag hittar faktiskt inte en enda notis som ögat inte direkt kan läsa.
Möjligen kan jag peka på att rubriken om hingstägarna (ovan) försvinner lite i bilden.

Formatet är tre centimeter bredare och högre än A4. Med 96 sidor blir det en tung och matig tidning.
Omväxlingen på sidorna är stor och tempot blir högt. Alla artiklar hålls på en sida eller ett uppslag.
Undantag är de två tunga: öppningsreportaget om mannen som fick djurförbud (ovan) som ligger under vinjetten Granskning , på nio sidor.
Porträttet är på tolv sidor och handlar om Malin Nilsson (nedan) som under sju år haft drömjobbet på en hästanläggning i Tyskland.

Inom ridsport finns förstås också män. I magasinet fångas de in i tre artiklar: en man har fått djurförbud efter brister i djurhållningen och en veterinär berättar om de ökade problemen med hästar som blir halta (nedan). Tips om utbildning
ges också av en man.

En och annan skym-
tar också förbi i mindre bilder. Men sen är det genomgående kvinnor och hästar i både bild och text.
Hästen är i centrum i alla artiklar, tipsen och råden är många, alltid med entusiasm utan några pekpinnar.
Jämfört med gamla Ridsport, som innehöll mer om tävlingar, så är det ett stort lyft, både i innehåll och form.

måndag 27 november 2017

Snyggt om sött - men inte lätt att komma igång

Sött suger. Farligt att stoppa i munnen.
Novembermörker gör att något med socker får pigga upp.
Och julen väntar med mera sött.
Läge för att rensa kroppen från allt det söta.
Socker-Detox är en liten boktidning som vill visa vägen.

Litet fint format, en centimeter större på bredd och höjd än C5, snyggt omslag, ligger lätt i handen, ljus och ledig vid en snabb genombläddring. Den lockar läsare.
Men jag tycker det tar slut när det kommer till texten. Här blir det ordrikt, förklarande, hänvisning till forskning, mycket upprepande av ordet ”socker”. Ändå är texten i korta avsnitt på varje sida, lätt i tonen, skriven i du-form och riktad till läsaren.

I grunden är det amerikanskt som översatts till svenska. Bakom ligger Women´s Health Wellnes. En träningstidning som ges ut i en svensk variant i form och innehåll efter den amerikanska förebilden.
Kvinnor läser mer och det här är mer en bok än tidning trots att den säljs bland övriga tidningar. Lusten till att sätta igång och minska sockersuget i en 20-dagarsmetod, är kanske inte på topp efter det 132 sidorna.

Från dag 1 kör det igång: analysera, planera, förbered, lär känna dig, gör matplan och skriv in i tabeller vad och när du äter, beskriv hungerkänslorna.
Socker finns i det mesta och det är en fälla. En ordentlig köksmakeover behövs. Vad sträcker du dig ofta efter? Planera om i kylen och lyft undan sött som finns i närheten på andra ställen.
På sjätte dagen ska en första vändning märkas. Då är första halvan av tidningen genomgången.

Ett block med läckra rätter och recept ligger i mitten. Frukostar, huvudmål, mellisar och tabell över nyttiga ingredienser. Allt snyggt presenterat. Dock är recepten svårlästa i en liten och blek text. Inte heller är det bra att lägga svart text i starkt färgade rutor i rött, grönt eller blått.
Efter 20 dagar gäller det att komma ihåg alla reglerna och köra igång med lite träning.
Sportiga och vältränade yngre kvinnor visar olika övningar. Några näringsrika shakes är bra att släcka törsten med.
Standardrubriken ”Platt mage” finns förstås med och den ska kunna fixas till nyår.

Det är en snygg liten boktidning, attraktivt förpackad. Texten är dock i minsta laget och svårläst på vissa ställen.
Jag gillar formatet. En utmärkt storlek om man har ett ämne och en intressant läsargrupp, som inte direkt vill ha en snabb och tempofylld läsning.
Som inspirerande träningstidning kan den kanske fungera långsiktigt, men inte sätta igång kickstarten. Då är det bättre att komprimera allt och dela ut i bitar. Det gör också vecko- och månadsmagasin, liksom kvällstidningar.

måndag 20 november 2017

Mest annonser och reklam på 180 sidor

Fler annonser och fler utgivningsdagar – få tidningar klarar det i dag när det mest är röda siffror och neddragningar. Men en klarar det:
FEMINA!
Från 12 till 14 utgivningar och annonsspäckade tidningar.

Annonser är det många i Femina. Nästan bara sådana kan det tyckas vid en snabb genomgång.
Av 180 sidorna i novembernumret är 57 sidor reportage. Flera är gränsfall med riktad produktinformation. 63 sidor är helsidesannonser och 60 sidor får räknas som redaktionell reklam. Två uppslag är märkta om samarbete med ett företag (t h).
I Femina är det en balansgång om vad läsaren ska tro är annons och redaktionellt.

Medarbetare på redaktionen väljer ut varor de tycker om, presenterar dem med priser och inköpsställe. Ibland är det väl också så att de får behålla en del grejer som en liten förmån.
Allt är glassigt, tjusigt – och kvinnligt. En man hittar jag. Han är gift med en kvinna ”som lever i paradiset”. Tillsammans driver de på Maldiverna ekoturism med ett hotell på temat hållbar lyx. 17 000 kronor natten kostar det för den som vill ha det bästa.
Ett annat drömliv lever den nederländska kvinnan som köpte en tomt med ett arkitektritat 70-talshus (ovan). Det var inte vad hon ville ha, så en totalrenovering sattes i gång. På nio sidor får läsaren följa hur det blev.

Lyx är det också i en artikel om böcker för de som är trötta på alla uppmaningar om förändring och förbättringar – i hem, hälsa, relationer. Då kan det vara skönt att bläddra i tjusiga böcker och drömma sig bort i vardag med guldkant (ovan).
Mera böcker kommer på slutet i en intervju med författaren Ester Roxberg och hennes nya roman. Redaktionen tipsar också om några andra böcker.
Lite mera allvar är det i reportageserien Kvinnor som förändrar världen. I det här avsnittet handlar det om Varnika Kundu som ställde sig på barrikaderna i kampen mot den dåliga kvinnosynen i Indien (ovan).
11 sidor är mat, med smått och gott, som tapas, tunnbröd med tilltugg och skagenröra och vardagssoppor. Läckra bilder till.
Blocket skönhet-hälsa på 17 sidor är mycket produktinfo. Artiklarna om att sång (sista bilden nederst) är bra för hälsa och humör och att bli vän med magen, är dock befriade.

Hela magasinet är vacker tittglädje, lätt bläddring och njutning för ögat.
Texterna i reportagen är ok, men läsningen är inte styrkan i Femina.  
Annie Lööf inleder med fyra sidor (ovan).
Layouten är klassisk och tidlös och även rubrikstilen, allt känns igen sedan flera år. Det visar att en tidning inte alltid behöver förnya så mycket för att behålla läsarna.

Med så många annonser och mycket reklam kan också priset hållas nere – 49.90 kr är billigt för ett magasin. Dessutom finns ”exklusiva erbjudanden” till prenumeranter: 12 nummer med ett 6-pack assietter för 298 kr eller 12 nummer med ett 6-pack vinglas för 549 kronor.